En majoritet i EU-parlamentet vill att även sökningar på nätet ska lagras. Uppmaningen går nu vidare till EU-kommissionen som är i färd med att se över det omstridda datalagringsdirektivet.
Trots att Tiziano Mottis och Anna Záborskás namninsamling mötts av moteld på senare tid, bland annat från svenska EU-parlamentariker, har de nu fått 371 parlamentariker att ställa sig bakom kravet på att utöka datalagringsdirektivet till att även gälla sökmotorer. Därmed är den så kallade skriftliga förklaringen antagen och skickas till kommissionen och EU-ländernas regeringar.
Orsaken till att svenska parlamentariker engagerat sig mot initiativet, som har till syfte att bekämpa barnpornografi och sexuella trakasserier på nätet, är att de anser kampanjen vara försåtligt gjord. Utvidgningen av datalagringen göms bakom ett abstrakt direktivnummer och flera av undertecknarna har strukit sig efter att de har fått veta vad 2006/24/EG står för.
Parlamentariker som Christian Engström (PP), Lena Ek (C) och Cecilia Wikström (FP) kan trösta sig med att förklaringen inte har någon juridisk tyngd och inte behöver komma längre än till EU-kommissionär Cecilia Malmströms brevkorg.
Illa nog, anser motståndarna, eftersom den antas i ett politiskt känsligt läge när datalagringsdirektivet ska ses över. De befarar att kommissionen nu kan ta parlamentets skriftliga förklaring som ursäkt för att komma med ytterligare förslag. I dag måste all tele- och datatrafik sparas under en viss tid. Sverige dömdes nyligen i EU:s domstol för att inte ha infört direktivet i tid. Även flera andra EU-länder har problem med lagen.