Domen ger Djurgården—Lilla Värtans miljöskyddsförening rätt att överklaga bygget av en kraftledningstunnel vid Hjorthagen i Stockholm, som satte i gång redan 2006. Föreningen ansåg att bygget skulle förstöra stora miljövärden, och överklagade i alla instanser ända upp till Miljööverdomstolen. Ingen av dem tog upp ärendet eftersom de ansåg att föreningen var för liten.
Föreningen gick då vidare till Högsta domstolen, som begärt att EU:s domstol ska klargöra vad som gäller. Nu klargör domstolen att den av Sverige satta gränsen för antalet medlemmar strider mot EG-rätten. Det öppnar även för små föreningar och också för ett fåtal personer att föra talan mot miljöbeslut.
Miljödepartementet har väntat på domen från EU:s domstol. Domen följer generaladvokatens yttrande i somras. Utslaget innebär att regeringen måste ändra regeln att bara föreningar med minst 2 000 medlemmar får överklaga miljöbeslut.
- Första steget blir nu att informera våra politiker om innehållet i domen, och sedan behöver vi ändra regeln i miljöbalken så att den inte strider mot EG-rätten, säger Egon Abresparr, rättschef på miljödepartementet.
- Vi får jobba så fort vi kan, för varje dag som går bryter vi mot EG-rättens krav. Om EU-kommissionen tycker att vi inte gör det tillräckligt snabbt så blir det ett överträdelseärende, säger han.
Från näringslivet har framförts en oro för att beslut om projekt kan försenas om fler organisationer får rätt att överklaga miljöbeslut. De farhågorna är ogrundade, anser Egon Abresparr.
- Ser man på verkligheten finns det inga belägg för att det skulle sabotera processer. Erfarenheterna i andra länder, som inte samma begränsning som vi, ger inget stöd för den oron, säger han.
Miljörättsjuristen Staffan Westerlund anser att domen i EU:s domstol är tydlig och bra och en viktig milstolpe.
Domen innebär enligt Westerlund att många mindre naturskyddsföreningar får egen talerätt i miljöärenden som omfattas av EG-lagstiftningens regler.
- Sverige måste nu så fort det är tekniskt möjligt ta bort gränsen i miljöbalken för antalet personer i en förening, säger han.
Inom näringslivet finns en rädsla för att stora utbyggnadsprojekt kan försenas om fler får rätt att överklaga miljöbeslut.
- Generellt finns en stor oro för okynnesöverklaganden i näringslivet. Det man framför allt är rädd för är att någon bestämmer sig för att förhala en process. Det kan innebära hundratals miljoner kronor i merkostnader bara för att man drar ut på processen, säger Niklas Skår, miljörättsjurist på Svenskt näringsliv.
Framför allt vill näringslivet se minskade möjligheter att pröva samma fråga parallellt exempelvis i plan-, bygglovs- och förvaltningsärenden, och i själva miljöprocessen.
- Då kan man i realiteten blockera och försena processer i flera år, trots att det ur ett samhällsperspektiv inte finns skäl för det, säger Niklas Skår.
Men han betonar samtidigt att det är en demokratisk rättighet att överklaga beslut.
- Så man ska generellt inte hindra människor från att överklaga, den möjligheten måste finnas, säger Niklas Skår.