Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Sverige

Ewa Stenberg: S sviker ett vallöfte när rotavdraget sänks

Socialdemokraterna sviker ett vallöfte när rotavdraget sänks. Statsministern anser att återinförda byggsubventioner är värt den förtroendeknäcken. Men ska regeringen komma till rätta med bostadsbristen behöver den leda flera helig kor till slakt.

”Det luktar framtid”, sade statsminister Stefan Löfven (S) när han tillsammans med finansministern och de gröna språkrören och ministerkollegorna presenterade ett bostadspaket i en byggbarack i Stockholm.

Statsministern är inte ensam om att känna en doft av framtid, förändring och modernitet i gruset på en byggarbetsplats. Alliansens försökte bli omvald en andra gång genom att föreslå ”Sverigebygget”.

Det är inte konstigt. Bostadspolitiken fungerar uselt.

”Sverige har inte längre någon sammanhängande bostadspolitik – i stället råder ett gytter av inkonsistenta åtgärder; kortsiktiga, inbördes motstridiga och ofta styrda av särintressen”, beskrev den av handelskammare och fastighetsägare tillsatta Bokriskommissionen problemet förra året.

Effekterna syns i bostadsköer och i jobb som inte kan tillsättas.

Värst är krisen när det gäller hyreslägenheter. Mellan 1997 och 2012 minskade antalet hyresrätter med 94.000, över 80 procent av landets kommuner har nu brist på desamma.

Det byggs för lite. Och de bostäder som finns utnyttjas inte effektivt, på grund av skattereglerna.

Nu börjar situationen bli ohållbar och det märks i debatten. Marknadshyra är en helig ko för S och LO. Men nyligen förespråkade en LO-utredare just det. Fastighetsskatt är tabu för både de borgerliga och regeringen, men näringslivets Bokriskommission förespråkade ändå just en sådan.

Andra tabun inom bostadspolitiken stavas minskad avdragsrätt för räntor och sänkt reavinstskatt på bostäder.

Regeringen bröt just tabut om statliga byggsubventioner, om än i relativt blygsam skala. För att kunna bekosta dem, och samtidigt öka byggandet utan att byggindustrin ska bli en flaskhals, minskas rotavdraget. Men ännu vågar regeringen inte röra bostadsbeskattningen.

Den svenska skatten för den som äger en bostad är internationellt sett låg. I USA är skatten tre gånger så hög som i Sverige och i Storbritannien fyra gånger högre. Den låga skatten driver upp de svenska bostadspriserna. Samtidigt är skatten relativt hög för den som flyttar till mindre bostad.

Den regering som försöker reda upp detta riskerar att göra sig osams med villaägare, bostadsrättsinnehavare, ja kort sagt en stor del av väljarkåren. Men på sikt kan en fungerande bostadsmarknad ändå gynna de allra flesta.

Då kan de kanske förlåta att Socialdemokraterna svek sitt vallöfte om att behålla rotavdraget. Men till dess lever regeringen farligt. Först bytte finansministern fot om överskottsmålet, nu gör statsministern det om rotavdraget. Ska bostadsmarknaden reformeras blir det nästan omöjligt att inte svika ytterligare löften. Närmast till hands för denna regering ligger nog det om att behålla avdragsrätten för räntor. När bostadsräntorna är under två procent finns det ett gyllene läge. Men regeringen har hittills inte velat föreslå någon förändring utan att försäkra sig om den borgerliga oppositionens stöd.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.