Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Sverige

Säkra liv är inte alltid fria liv

Foto: Nicklas Thegerström

ANALYS. Statsministern säger att Sverige ska göra vad som krävs för att bekämpa terrorismen.

Stefan Löfven säger samtidigt att vi vill leva fria liv i ett öppet samhälle. Tyvärr finns det ofta en motsättning mellan de båda målen.

Terrorism är en metod för att injaga fruktan. Genom grymhet mot oskyldiga människor ska stater provoceras att bete sig som terroristerna vill. På tisdagen kände vi de kalla kårarna. Det visade sig att de välplanerade och samordnade attackerna i Paris i november följdes av nya attacker i den europeiska unionens hjärta Bryssel. Polissamarbetet i Frankrike, Belgien och unionen har inte lyckats knäcka terrornätverken, trots alla ansträngningar.

Terrorkrisen är långtifrån över. Terrorismen slår hårdast mot människor i Syrien, Irak, Afghanistan, Pakistan och Nigeria. Men den är ett gemensamt problem också för EU, vilket blev plågsamt synligt efter explosionen på den tunnelbanestation som många av unionens folkvalda och tjänstemän brukar passera.

I Sverige visade attentatet hur de borgerliga och regeringen lägger ned sin polemik och ställer sig sida vid sida när de känner att landets säkerhet hotas. De senaste veckornas hårda konflikter och anklagelser var helt bortblåsta när statsminister Stefan Löfven mötte pressen, och detsamma gällde de borgerliga partiledarna.

Det är en rimlig ordning när en katastrof drabbar EU. Efter Parisattentaten gjorde regeringen upp över blockgränsen om åtgärder för att försvåra för terrorister. Några av lagskärpningarna träder i kraft nu i vår. Det gäller bland annat förbud mot terrorresor och en begränsning av hur många svenska pass en medborgare får ta ut.

Sannolikt kommer nya åtgärder att diskuteras i kölvattnet av tisdagens attentat. Säkerhetspolisen sänkte förvisso hotnivån för tre veckor sedan, och sade då att Sverige inte är ett prioriterat mål för terrorister, även om det finns ”ett fåtal aktörer” som har kunskaper, kontakter och vilja att utföra attentat också här i landet.

Minst 135 personer har återvänt till Sverige efter att ha stridit för IS. Säkerhetspolisen försöker övervaka dem. Ett par har dömts till livstids fängelse och i några fall pågår brottsutredningar.

Säkerhetspolisen har efterlyst kraftfullare verktyg för att kunna övervaka misstänkta terrorister. Myndigheten vill kunna ta sig in i människors datorer och läsa av innehållet. Det kallas hemlig dataavläsning, och också gör det möjligt att använda datorn som mikrofon eller kamera.

 

Säkerhetspolisen har efterlyst kraftfullare verktyg för att kunna övervaka misstänkta terrorister. Myndigheten vill kunna ta sig in i människors datorer och läsa av innehållet.

 

Statsminister Stefan Löfven (S) sade på en pressträff i går att en utredning om att ge polisen sådana möjligheter snart ska tillsättas.

Statsministerns huvudbudskap på pressträffen var att Sverige kommer att göra det som krävs för att försvara sig mot terrorismen. ”Det är politikens och demokratins uppgift att också kunna försvara sig”, sade han. Statsministern fortsatte: ”Vi vill leva fria liv i ett öppet samhälle”.

Men just de här två målen hamnar lätt i konflikt med varandra. Säkra liv är inte alltid fria liv. Som i förslaget att staten ska kunna få använda statliga trojaner för att ta sig in i misstänktas datorer. Det kan innebära ett stort ingrepp i människors integritet, när samtal och rum kan avlyssnas. Också personer som inte misstänks för några brott kan filmas eller avlyssnas.

Stefan Löfven sade sig också vara beredd att diskutera ett förslag från Moderaterna om att hemlig signalspaning ska få användas som bevis under rättegångar för att kunna döma människor för terrorbrott. Där finns det också stora integritetsproblem.

Sverige står nu inför att bygga upp ett civilt försvar. Det landet hade förr avvecklades när kalla kriget tog slut. I ett sådant försvar ingår också skydd mot it-attacker och sjukvård dimensionerad för katastrofer och krig. Det kommer att få betydelse för samhällets möjligheter att hjälpa människor om en terrorattack skulle drabba också Sverige, men det kräver med största sannolikhet nya anslag.

Det finns två sätt att motverka terrorism. Det första är att minska sårbarheten genom att införa olika kontroller, till exempel genom att röntga väskor redan innan någon får gå in på en flygplatsterminal. Det andra sättet är att se till att terroristerna inte kan ställa till med någon skada, genom att förhindra deras rekrytering, fängsla medlemmar eller bekämpa dem militärt. IS har tagit på sig ansvaret för terrorattentaten i Paris och Bryssel. Det är också IS som Säpo anser utgör det största hotet mot Sverige.

Terrororganisationen IS har växt fram parallellt med att Nato och västländerna bytt strategi och börjat avveckla internationella militära insatser som den i Afghanistan. Flyginsatsen över Libyen 2011, som Sverige deltog i, bidrog inte till fred utan till kaos i landet – något som IS nu drar nytta av.

Men Sverige och de andra länderna har ingen ny strategi för hur internationell terrorism ska kunna mötas vid källan. I stället minskas biståndet, flyktingmottagandet skärs ned och militära insatser utomlands bantas. Här har ett land som Sverige, som arbetar för en plats i FN:s säkerhetsråd, en möjlighet att peka på lösningar.