Med anledning av kärnkraftsproblemen i Fukushima omvärderar nu Tyskland och Schweiz sina kärnkraftsplaner. Även den svenska kärnkraftsexperten Lars-Olov Höglund menar att det är omöjligt att se reaktorhaverierna i Japan som en isolerad händelse. ”Det här är en direkt parallell till olyckan i Forsmark 2006. Det var bara tur att vi inte fick härdsmälta då”, säger han till DN.se
En av de gemensamma svagheterna hos världens 439 reaktorer är behovet av ändlös elförsörjning. I säkerhetssammanhang kallas detta, ett av de viktigaste säkerhetssystemen i ett kärnkrafverk, för UPS, uninterruptible power supply.
Slutar reaktorns UPS, som i fallet med Fukushima, och därmed också kärnkraftverkens reservaggregat, oftast i form av enorma dieselgeneratorer, så innebär det att pumpar för kylvatten och andra reaktorstyrsystem sätts ur funktion och kommer de inte igång inom några timmar är härdsmältan en realitet.
– Egentligen var det här klart redan första dagen. Tsunamimin slog ut ups:en och dieselaggregaten och sedan var härdsmältan bara fråga om timmar, säger Lars-Olov Höglund, kärnkraftsingenjör och som tidigare arbetat med att projektera reaktorerna i Ringhals och Forsmark under 70- och 80-talet.
För att hindra stopp i elförsörjningen har alla kärnkraftsanläggningar flera parallella elförsörjningssystem och dubbla antalet generatorer än vad som krävs.
– Man har fyra stycken dieselgeneratorer för att vara säker på att minst två av dem ska kunna generera den el som behövs. Fungerar bara en av dem innebär det också att det blir haveri men att det tar längre tid, fortsätter Lars-Olov Höglund.
Också i Sverige har det varit nära att ett kärnkraftverk förlorat sin elförsörjning, närmast ett haveri skedde i Forsmark 2006. Orsaken den gången var ett sammanträffande av flera mänskliga misstag, bland annat en kortslutning på kraftnätet som i sin ledde till att Forsmark 1 snabbstoppades jämsides med att två av reaktorns fyra dieselgeneratorer inte startade. Orsaken till att två av dieselgeneratorerna den gången inte fungerade som de skulle berodde på att de hade ett inbyggt fel, som för övrigt också hittades hos de två som ändå fungerade. Se mer utförlig artikel: Forsmark 25 juli 2006 klockan 13.20-13.42.
Japans information kring händelseförloppet i Fukushimas reaktorer är än så länge knapphändig, men att haverierna började när elförsörjning förlorades är klarlagt.
– Parallellen med Forsmark är solklar. I bägge fallen handlar det om elförsörjningen. Härdsmältorna i Japan är därför inte någon isolerad händelse utan blottlägger bara kärnkraftens sårbarhet. I Japan handlade det säkert om tsunamin. I Forsmark var det den mänskliga faktorn som orsakade stopp i elförsörjningen. Och självklart finns det hundratals andra scenarier som man kan tänka sig. Alla leder till att elförsörjningen slås ut vilket i sin tur leder till härdsmälta, fortsätter Lars-Olov Höglund.
Händelserna i Japan har redan fått europeiska länder som Schweiz och Tyskland att omvärdera och bromsa sina kärnkraftsbyggen. I helgen gick också också den tyska socialdemokratins ledare Sigmar Gabriel ut i media och framhöll att de gamla kärnkraftverken måste skrotas. I TV och i Deuche Welle påpekade han också parallellen mellan Japan och Forsmark:
– Det handlar om problem i kylningen. Samma sak som hände i Japan kan hända i alla högteknologiska länder. Elförsörjningen försvann också från en reaktor i svenska Forsmark, sa Sigmar Gabriel, som har en tidigare bakgrund som miljöminister.
Även på svenska strålsäkerhetsmyndigheten, SSM, är man medveten om att händelserna i Japan kommer att få återverkningar på kärnkraftsindustrin.
– Det är självklart att de här händelserna kommer att analyseras under lång tid. Och när det gäller behovet kylning i reaktorerna och vikten av att det alltid måste fungera så är man medveten om detta, säger Ann-Christin Hägg, utredare för radioaktiva ämnen på SSM.