Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Sverige

Expert: Färre jobbar mer med högre marginalskatt

Finansminister Magdalena Andersson (S) står fast vid att skattehöjningen kommer att ge extra inkomster på nästan tre miljarder kronor under 2016.
Finansminister Magdalena Andersson (S) står fast vid att skattehöjningen kommer att ge extra inkomster på nästan tre miljarder kronor under 2016. Foto: Paul Hansen

Från årsskiftet får Sverige troligen världens högsta marginalskatter. Skatten på den sist intjänade hundralappen höjs då i snitt 3 procent för månadslöner över 50.000 kronor. Experter tror nu att färre kommer jobba mer och att regeringen har fel om ökade skatteintäkter.

Enligt regeringens beräkning ska skattehöjningen ge 2,7 miljarder kronor i ökade intäkter till statskassan. Men den beräkningen tar inte hänsyn till forskning som visar att sådana skattehöjningar kan leda till att människor arbetar mindre.

– Det kan snarare bli ett nollresultat om man tittar på de rena arbetsutbudseffekterna, säger Lennart Flood, professor emeritus i nationalekonomi vid Handelshögskolan på Göteborgs universitet.

En ny rapport av doktoranden Jacob Lundberg som ges ut av näringslivsfinansierade institutet Timbro räknar även med andra effekter än inkomstskatten. Slutsatsen är att det i stället kan bli en förlust för statskassan på minst två miljarder kronor per år.

– Den risken är väldigt stor. Man borde redovisa detta och redovisa att det finns den här typen av effekter. Nu görs inga beräkningar någonstans i budgeten, fastän alla på finansdepartementet vet att skattehöjningar har den här typen av effekter, säger nationalekonomen Jacob Lundberg.

Beräkningen bygger på att antalet arbetade timmar kan komma att minska, till exempel på grund av att höginkomsttagare väljer att ta ut övertid i kompledighet i stället för i övertidsersättning. Den beräkningen får stöd av professor Lennart Flood.

– Det är inte förvånande att hans effekter blir större, säger han.

Men finansminister Magdalena Andersson (S) står fast vid beräkningen att marginalskattehöjningen leder till extra inkomster på nästan 3 miljarder kronor under 2016.

– Vi använder de konventioner som vi har på finansdepartementet. Vi håller oss till reglerna. Sedan får vi utvärdera detta i efterhand och se vad det har haft för effekt, säger hon.

Den tidigare S-finansministern Erik Åsbrink är kritisk till gapet mellan den högsta marginalskatten på 60 procent och kapitalskatten som ofta bara är 20 procent. Det leder till att personer med högre inkomster som driver företag – läkare, revisorer och andra – kan välja att ta ut extrainkomster som kapital.

– Gapet har vidgats och det skapar en oerhörd skatteplanering och är orättvist. Det ser jag som ett stort problem som är förvånansvärt lite uppmärksammat, säger Erik Åsbrink.

Han vill se en ny skattereform där den statliga skatten slopas helt och hållet, samtidigt som kapitalskatten höjs.

Det skulle innebära en högsta marginalskatt på kommunalskattenivån och en kapitalskatt på 30 procent, som när Socialdemokraterna och Folkpartiet drev igenom den stora skattereformen 1990.

Men det skulle innebära mycket stora skattesänkningar för dem med högre inkomster. Det föreslår Åsbrink skulle kunna kompenseras med ett återinförande av fastighetsskatten och enhetlig moms på 25 procent.

– Det krävs ett antal motverkande insatser fördelningsmässigt, säger Erik Åsbrink.

Magdalena Andersson ser problem med en marginalskatt på 60 procent. Men hon försvarar samtidigt beslutet som är en del av den första rödgröna helårsbudgeten efter valet.

– Självklart är det inte bekymmersfritt att vi har höga marginalskatter. Samtidigt är det så att människor i de här inkomstskikten har fått väldigt kraftiga skattesänkningar under de borgerliga åren. När man har miljoninkomster kanske det inte är ett jobbskatteavdrag som gör att man går till jobbet på morgonen, säger hon.

Kan det bli ännu högre marginalskatter framöver?

– Det är inga förslag som vi har.

Marginalskatten i Sverige har legat på i genomsnitt drygt 57 procent sedan 1990-talskrisen när den så kallade värnskatten på 5 procent extra statsskatt för högre inkomster infördes.