Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
Sverige

Expert: Rysslands upprustning saknar motsvarighet

Eb kanadensisk F-18 Hornet på flygbasen Siauliai i Litauen.
Eb kanadensisk F-18 Hornet på flygbasen Siauliai i Litauen. Foto: Corporal Gabrielle DesRochers/AP

Det kommer allt fler varningar om att de sämre relationerna mellan öst och väst om några år kan leda till krig. Även Sverige kan då dras in. Den amerikanska studien som DN rapporterar om i dag är det senaste exemplet.

Nyligen väckte arméchefen Anders Brännström uppmärksamhet när han sade att ”vi kan vara i krig inom några år”. Säkerhetspolisen slog redan 2014 fast att Ryssland bedriver krigsförberedelser mot Sverige. Som exempel nämndes bombövningen på långfredagen 2013, som enligt besked från Nato i förra veckan var en simulerad kärnvapenattack.

I Sverige beslutade riksdagen 2015 att försvaret av Sverige åter är huvuduppgift för militären och att alla förband måste öva på detta. Nästa vecka inleder Försvarsmakten detaljplanläggningen för den största militärövningen sedan 1993. I övningen ”Aurora 17” ska 16.000 soldater från armen, flygvapnet, marinen och hemvärnet öva – scenariot är att Sverige blir attackerat av främmande makt. I övningen ingår också att Sverige tar emot militär hjälp från andra länder, de nordiska grannländerna har bjudits in att delta.

– Det värdlandsavtal som Sverige skrivit med Nato ska ratificeras i samma period och då såg vi det som ett bra tillfälle att öva vår del. Det kan betyda att vi tar emot militära förband från annat land och så stödjer vi dem med skydd, bevakning och logistik, säger Rickard Wissman, informationschef för övningen ”Aurora 17”.

Grafik: Tänkbart krigsscenario

Också i omvärlden hörs allt oftare varningar för ett krig som skulle utspelas i Sveriges närområde, både från USA och från Ryssland.

– Risken för krig har inte tagits på allvar på många år, men nu gör även USA det. Vi har ett avsevärt försämrat säkerhetsläge vid Östersjön av flera skäl. Framför allt på grund av den illegala annekteringen av Krim och den allt sämre relationen mellan Ryssland och västvärlden–USA. Det kan leda till reella konflikter i Östersjöområdet, säger forskningsledaren Mike Winnerstig vid Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI.

Säkerhetsläget runt Skandinavien ska diskuteras när Natos försvarsministrar möts i Bryssel i dag och i morgon. I helgen hålls också den årliga säkerhetskonferensen i München. Från Sverige är försvarsminister Peter Hultqvist (S) inbjuden till bägge mötena.

I en rapport inför Münchenmötet tecknar de tyska arrangörerna en mörk bild med flyktingkrisen och krigen i Syrien och Ukraina. Men det kan bli värre: ”För första gången sedan kalla krigets slut är upptrappat våld mellan stormakter inte något som längre kan avfärdas som orealistiska mardrömmar”, slår de fast.

USA har beslutat att fyrfaldiga försvarsutgifterna för Europa och sätta upp en brigad, med 5.000 soldater i Baltikum och Polen. Satsningen görs för att avskräcka en rysk aggression. Men enligt Ryssland är det från Natos sida som hotet kommer. I den nationella säkerhetsstrategin som undertecknades av Vladimir Putin i december beskrivs Natos militära aktiviteter vid Rysslands västra gräns som ett hot mot nationens säkerhet.

Under 2016 har ryska försvarsministeriet aviserat att tre nya divisioner, totalt 45.000 soldater, ska inrättas längs Rysslands västra gräns. Åtgärden beskrivs av ryska militärledningen som ett direkt svar på Natos agerande.

Chefen för Rysslands västra militärområde, som gränsar mot Finland och Baltikum, generallöjtnant Andreij Kartapolov lovade förra veckan att genomföra minst 300 plötsliga stridsberedskapsövningar 2016. Totalt under året ska mer än 800 större övningar genomföras i västra Ryssland.

– Det pågår ett hårt och kompromisslöst informationskrig mot oss. Natomedlemmar går till det absurda. De sprider tesen om att det är nödvändigt att ytterligare beväpna sig för att Ryssland närmar sig Natos tröskel, sade vice försvarsminister Anatolij Antonov i fredags.

Han tillade att Ryssland är öppet för återupptagna kontakter med Nato.

– Men självfallet kan det inte återföljas av ökad militär aktivitet nära den ryska gränsen. Det är en väg till ingenstans, en linje som leder till en glidning mot konfrontation, sade Anatolij Antonov.

Mike Winnerstig påpekar att många Natoländer länge var skeptiska till att alliansen skulle utvidgas och att det är länderna ur Sovjetimperiet som själva drev på för att komma in i Nato.

Vem är det som rustar mest, Nato eller Ryssland?

– Det är helt uppenbart att det är Ryssland som sedan 2009 har haft ett väldigt stort så kallat beväpningsprogram. Regionalt i Europa har Ryssland genomfört den största upprustningen. Detta har inte någon motsvarighet alls inom Nato-länderna, som snarare rustat ned påtagligt under många år, säger Mike Winnerstig.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.