Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
Sverige

Expert varnar för att soldaternas hälsa är i fara

En grupp svenska FN-soldater övar på olika kritiska situationer inför patrullering kring Camp Nobel i Timbuktu. Det är en grupp ingenjörssoldater som tillhör etableringsstyrkan Mali 00.
En grupp svenska FN-soldater övar på olika kritiska situationer inför patrullering kring Camp Nobel i Timbuktu. Det är en grupp ingenjörssoldater som tillhör etableringsstyrkan Mali 00. Foto: Martin von Krogh/Expressen

Svenska militärer i FN-styrkan i Mali går hungriga. Om inget görs riskerar militärerna att bli sjuka.

Dagens Nyheter kan i dag avslöja allvarliga brister vid Sveriges största militära utlandsstyrka. Det gäller det nya FN-förbandet i Mali i Afrika med 250 militärer. Många av dem har gått hungriga i en månad, enligt larm från de utsända till DN.

– Det är inte klokt att vi år 2015 inte ska få tillräckligt med mat. Det påverkar humöret. Folk blir sura och argsinta när de inte kan äta sig mätta, berättar en av de svenska militärerna på plats.

Än värre är att bristen på mat också påverkar soldaternas fysik och hälsa. Muskelkraft behövs eftersom soldaternas personliga skydds- och stridsutrustning väger 25–30 kilo. På dagarna innebär ökenklimatet 40-gradig värme, och på nätterna sjunker temperaturen till 6–7 grader.

Förbandet är ett underrättelseförband vilket innebär att många av militärerna hade bra grundkondition och god fysisk status när de åkte ned från Sverige.

– Den fysiska statusen påverkas. Vi var inte tjocka och hade inte mycket fettvävnad när vi kom ned. När maten inte räcker till så brände vi först fett, men nu påverkas också muskelmassan. Jag känner själv hur jag blivit svagare, säger till DN en militär som gått ned i vikt från 85 till 80 kilo under tiden i Mali.

Läs mer: Chefen för Malistyrkan: ”Ett lyxproblem”

På basen finns också ingenjörssoldater som arbetar hårt med att bygga färdigt förläggningen. Männen och kvinnorna i förbandet måste också träna för att hålla sig i god form. Fysisk träning i en till två timmar per dag är snarare regel än undantag

Enligt DN:s uppgiftslämnare tvingas manskapet dricka vatten på kvällarna för att inte lägga sig hungriga. När de tränar på gymmet ”ser man att de blivit så magra att revbenen syns”.

När de allra första svenska militärerna kom till Mali för att bygga basen Camp Nobel utanför Timbuktu levde de på färdigpackade ransoner i påsar. Dessa innehåller frystorkad mat och choklad, kex, nötter med mera. Det innebar ransoner på cirka 3.500 kilokalorier per person och dag, vilket också är soldaternas dagsbehov.

Matbristen startade i början på mars när förbandet Mali 01 fick ett eget kök. Samtidigt upphörde Försvarsmakten att dela ut påsarna med ransoner. FN skulle i stället leverera råvaror till köket. Enligt uppgift till förbandets personal ska denna FN-ranson innehålla 1.800 kilokalorier per person och dag.

– 1.800 kilokalorier kanske räcker för FN-soldaterna från Burkina Faso och Bangladesh som ofta har mindre kroppsbyggnad, men inte för oss, säger en av svenskarna.

Situationen förvärras av att förbandets personal av bland annat säkerhetsskäl inte får köpa livsmedel på egen hand utanför förläggningen.

Svenska soldater i norra Mali. Foto: Martin von Krogh

FN-leveranserna har lett till att måltiderna har ransonerats. Frukosten kan bestå av två skivor ost och två skivor korv – om det finns – plus smör och två skivor bröd samt ett glas mjölk. Grönsaker och frukt ska ingå i FN:s leveranser men sägs ofta vara så otjänliga att de kasserats. En röst ur styrkan:

– Av frukt och grönt har jag sett äpplen fyra gånger på en månad och gröna bönor en gång. Kockarna i köket gör sitt bästa, men deras råvaror räcker inte till.

Matsalen är helt stängd tolv timmar i sträck mellan klockan 18.00 och 06.00. Då finns inget att äta alls vilket tvingar dem som går av sina arbetspass klockan 24 eller 03 att lägga sig hungriga.

Läs mer: Ewa Stenberg: Obegripligt att de inte får äta sig mätta

En marginell ökning av tilldelningen har skett sedan FN började leverera livsmedel till 300 personer. Men det räcker inte på långt när, eller som en militär på plats säger:

– I de Natoledda insatserna i Bosnien, Kosovo och Afghanistan fanns det mat på campen dygnet runt. När vi klagat på att vi inte får nog med mat är svaret från Försvarsmakten att FN står för leveranserna och att de ska räcka. Bevisligen fungerar inte detta. Om inte FN kan klara av leveranserna, varför kan inte Försvarsmakten då flyga ned ett Herculesplan fyllt med Felix konserver?

DN har konsulterat näringsexperten Irene Mattisson som gör riskvärderingar vid Livsmedelsverket. Hon har utifrån Malipersonalens uppgifter beräknat deras dags­intag.

– De får i sig alldeles för lite. De behöver ungefär det dubbla. Om ingenting görs så riskerar de sin hälsa och kan då behöva konvalescens efter sin tjänstgöring, säger Irene Mattisson som säger att svenskar är vana vid mer varierad kost.

Hon förklarar också varför militärerna i Mali går ned i vikt och känner sig svagare.

– En ofrivillig viktminskning är alltid allvarligt. När kroppen får för lite energi så reagerar den genom att man blir trött och passiv. Man blir helt enkelt mindre alert när man får mindre energi. Kroppen behöver energi och med så här lite föda så bryter kroppen först ned fett och sedan muskler, förklarar Irene Mattisson.

Foto: Martin von Krogh

I Mali har portionerna drygats ut med pasta och ris, men det blir en ensidig kost. Det enda som det finns mycket av är vatten. Var och en dricker 5–6 liter vatten per dygn. Men personalen har inte fått några kosttillskott i form av mineraler eller vitaminer för att kompensera för bristerna i kosten.

– Soldaterna kommer att bli mer och mer undernärda och riskerar bristsjukdomar om det fortsätter så här. Det är märkligt att Sverige sänder ut soldater med alla de risker som de möter utomlands och att de då dessutom ska riskera sin hälsa, säger Irene Mattisson.

Hon rekommenderar snabba insatser:

– De behöver mer av allting, men framför allt energi i form av fett och proteiner. Det kan de få genom mer kött, oljor och baljväxter. Choklad är också bra eftersom det innehåller fett och socker. Det behövs även frukt och grönsaker samt utdelning av multivitamintabletter.

Fördjupning. Hungriga soldater i Mali
  • Expert varnar för att soldaternas hälsa är i fara. Svenska militärer i FN-styrkan i Mali går hungriga. Om inget görs riskerar militärerna att bli sjuka. Läs hela artikeln
  • Ewa Stenberg: Obegripligt att de inte får äta sig mätta. Skattebetalarna ställer upp med 660 miljoner kronor i år för att 250 soldater ska kunna genomföra en av de farligaste militära insatser som Sverige deltagit i. Det är obegripligt att Försvarsmakten inte kan se till att dessa soldater får äta sig mätta. Läs hela analysen
  • Chefen för Malistyrkan: ”Ett lyxproblem”. Chefen för Malistyrkan, överstelöjtnant Carl-Magnus Svensson, medger problem med kosten. Samtidigt säger han att personalen får räkna med att få sämre fysik i utlandstjänst. Läs hela artikeln
Fakta. Svenska Malistyrkan

Det svenska förbandet i Mali ingår i FN:s styrka Minusma (United Nations multidimensional integrated stabilization mission in Mali). FN-styrkan har verkat sedan 2013 och ska stabilisera läget i landet. Över 30 FN-soldater har stupat och över 90 skadats sedan insatsen inleddes.

Riksdagen fattade beslut om styrkan i maj 2014 och i november 2014 började den svenska styrkan Mali 00 att bygga förbandets camp utanför Timbuktu.

Från februari har huvudstyrkan Mali 01 efterhand kommit på plats. Den består nu av 250 personer fördelade på ett underrättelsekompani och en stödenhet. Svenskarna tar fram underrättelser för övriga förband som verkar under FN-mandat.

Chef för Mali 01 är överstelöjtnant Carl-Magnus Svensson från K 3 i Karlsborg. Huvuddelen av personalen kommer från underrättelse­bataljonen på K 3. Styrkan ska bedriva både fast och rörlig spaning, bland annat med patruller och drönare.

Kostnaden i år för det svenska förbandet beräknas till högst 660 miljoner kronor.

/DN

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.