Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
Sverige

F-kassan spår större utgifter

Föräldraförsäkringen och bostadsbidrag är de utgiftsområden i socialförsäkringen som påverkas mest av det stora flyktingmottagandet, visar Försäkringskassans mycket osäkra prognos.

Nästa år kan utgifterna i socialförsäkringen öka med 470 miljoner kronor på grund av den reviderade befolkningsökningen kopplad till flyktingar. År 2020 siar Försäkringskassan om en motsvarande ökning på drygt 3,6 miljarder. Elisabeth Hopkins, prognoschef på Försäkringskassan, understryker dock att det är en mycket osäker prognos som regeringen har fått och att talen ska användas med stor försiktighet:

– Vår rapport bygger på en osäker befolkningsprognos, men vi har uppdraget att göra en prognos och måste utgå från några antaganden. Vi vet inte hur befolkningen fördelar sig om några år, vi vet inte hur etableringen på arbetsmarknaden ser ut och inte heller om det kommer att ske eventuella regeländringar som påverkar dessa siffror.

Det enda som säkert kan sägas är att utgifterna i socialförsäkringen ökar och då främst för föräldraförsäkringen, bostadsbidrag och barnbidrag. Hur stor påverkan blir på bostadsbidragen är inte utsatt i siffror och Elisabeth Hopkins vill inte göra en uppskattning av vilken nivå det kan landa på:

– På en del områden, som tillfällig föräldrapenning, har vi överskattat utgifterna. Där har vi utgått från ett normalt uttag men det kommer det troligen inte att bli för den här gruppen eftersom det kräver att båda föräldrarna har arbete.

Kostnaden för tillfällig föräldrapenning och vanlig föräldrapenning blir, enligt rapportens antagande, drygt en halv miljard högre 2018 på grund av befolkningsökningen kopplad till flyktingar.

Enligt SCB ska antalet 0–8-åringar vara cirka 51.500 fler år 2020 jämfört med vad prognosen sade i maj förra året. Gruppen 0–16-åringar antas bestå av 94.000 fler personer. Om den prognosen är rätt skrivs notan för barnbidragen det året upp med 1,3 miljarder kronor.

– Vi har inte räknat ut eventuella ökningar inom alla områden, som assistansersättningen, eftersom det är omöjligt att gissa det behovet. I vårt material har vi bara tittat på utgifter, men man får inte glömma att befolkningsökningen även ger inkomstökningar på andra områden, säger Elisabeth Hopkins.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.