Hot mot ministrar och andra höga politiker leder sällan till åtal. Förra året gjordes 26 förundersökningar om sådana brott men inget av fallen gick till rättegång.
Året innan, 2008, gjordes 21 förundersökningar om hot mot någon av de runt 400 personer som enligt säkerhetspolisen ingår i centrala statsledningen. Dit räknas kungen, riksdagsledamöter, talmannen och regeringen med statssekreterare. Då ledde ett fall till åtal, rapporterar Sveriges Radios Ekoredaktion.
I det målet faller dom i Ystad tingsrätt under tisdagen mot en man som i brev riktat dödshot mot migrationsminister Tobias Billström och Migrationsverkets generaldirektör Dan Eliasson.
- Den här typen av brottslighet har ett relativt lågt straffvärde. Det gör att vi inte kan använda vissa utredningsmetoder, säger Mattias Lindholm, pressekreterare hos Säkerhetspolisen, som en förklaring till att så få hot mot höga politiker leder till åtal.
En av de utredningsmetoder han syftar på är möjligheten att hämta in uppgifter om vilken dator ett hotfullt mejl har skickats ifrån.
Men till det kommer också svårigheten att rent juridiskt kunna leda i bevis att ett hot är allvarligt menat. Det gäller att kunna belägga att den som hotar har både avsikt och förmåga att sätta hotet i verket.
- Att uttala ett hot och att utgöra ett hot är två olika saker. Man måste bedöma varje enskilt fall för sig och väga in sannolikheten för att hotet ska verkställas, säger Lindholm.