Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Sverige

Få barn får ersättning vid våld i hemmet

Ersättningen från Brottsoffermyndigheten till barn som bevittnat våld i hemmet ökade kraftigt i fjol. Ändå är det bara några hundra barn årligen som får ersättningen. ”Trots goda föresatser har det inte fungerat”, säger Barnombudsmannen Fredrik Malmberg.

Ett barn som ser eller hör sin mamma bli slagen av pappan har rätt till en särskild ersättning. Lagen kom till 2006 för att synliggöra och stärka barnens rätt även i de fall då de inte själva är brottsoffer.

Ersättningen betalas ut av Brottsoffermyndigheten, men arbetet har hittills gått trögt. Antalet ansökningar har legat runt 240 varje år, den totala utbetalningen har hittills aldrig nått över 1,4 miljoner kronor.

Men kanske är det på väg att vända. När DN tar del av myndighetens preliminära siffror för 2013 har antalet ansökningar ökat till 350. Ungefär två tredjedelar av ansökningarna beviljades och ersättningar på över totalt 1,7 miljoner kronor har betalats ut.

– Det är en markant ökning av ansökningar och det tycker vi är mycket positivt. Vi har jobbat mycket för att öka kunskapen om den här ersättningen, säger Per Rubing, jurist på myndigheten.

Han tror att mycket beror på att polis och åklagare långsamt blivit bättre på att uppmärksamma barnets situation.

– För att vi ska kunna betala ut ersättning måste det vara belagt att barnet har hört eller sett våldet. Polis och åklagare har varit dåliga på att belysa det tidigare. Nu har de blivit märkbart bättre, men det är fortfarande inte några stora mängder ansökningar, säger han.

De 350 ansökningarna går att ställa i relation till Rädda Barnens uppskattning att tio procent av alla barn någon gång upplevt våld i hemmet.

Barnombudsmannen Fredrik Malmberg har länge drivit frågan om att stärka barnens roll i rättsprocessen. Han är bekymrad, men inte förvånad, över att antalet barn som får ersättning fortfarande är så lågt.

– Det är sju år sedan ersättningen infördes, men trots goda föresatser har det inte fungerat som man vill. Många barn och unga som lever i våldsamma hem uppmärksammas inte. Ersättningen är en sak, men att de osynliggörs är mycket värre.

Förutom att ett barn som upplever våld i hemmet har rätt till ersättning kan det även leda till ett hårdare straff för förövaren om barn är närvarande. Det är upp till utredarna att se till att barnens situation uppmärksammas tidigt i utredningen. Det ska ske när polisen kommer till brottsplatsen, och vid det första förhöret. Görs det inte är risken stor att barnets röst i rättsprocessen tystas.

Magnus Lindgren är tidigare chef för Uppsalapolisens brottsoffer­enhet och driver i dag stiftelsen Tryggare Sverige. Stiftelsen arbetar för ökade rättigheter för brotts­offer. Han säger att det finns konkreta lösningar för att få rättsväsendet att uppmärksamma barnens situation.

– I Uppsala använde polisen ett tag en särskild checklista när de åkte ut på larm. Är barn närvarande? Kan de ha bevittnat våldet? Kan de själva ha utsatts för våld? Enkla frågor som fick stor betydelse för barnen. Men i dag är det ingen som använder sig av den metoden. Hade det här varit en prioriterad fråga hade polisen löst det redan när lagen kom 2006.

Brottsoffermyndigheten ser över lag en ökning av den totala mängden utbetalningar jämfört med de två senaste åren. Under 2013 betalade man ut runt 100 miljoner kronor, omkring 14 procent mer än året innan. En ökning som främst kan bero på de ökade ersättningsnivåerna för bland annat sexualbrott. Antalet ansökningar, 9 624 under 2013, är bara 19 fler än året innan.

– Det är ändå positivt att vi bryter trenden med sjunkande antal ansökningar, eftersom vi vet att brottsnivån är densamma, säger Per Rubing.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.