– I debatten har det förts fram farhågor om att personer som inte längre får sjukpenning ska tvingas till försörjningsstöd och att det sker en övervältring av kostnader till kommunerna. Vi ser inget som bekräftar den bilden, säger Hanna Larheden, analytiker på Försäkringskassans huvudkontor, om en ny telefonundersökning bland personer vars sjukpenning upphörde i januari i år efter att de hade varit sjukskrivna i mer än 180 dagar.

Bland dem som av olika skäl avslutade sjukpenningen i januari har endast cirka två procent ansökt om kommunalt försörjningsstöd, det vill säga socialbidrag, och drygt hälften har fått det. Uttryckt i siffror handlar det om 1 558 intervjuade varav 37 uppger att de har sökt socialbidrag.

I den här gruppen ingår i och för sig ”vanligt sjuka” som blivit friska och återvänt till arbetet, men närmare var tionde hade fått sjukpenningen indragen mot sin vilja. Bland de övriga hade var fjärde avslutat sin sjukskrivning själv sedan de upplevt att Försäkringskassan bedömt att de inte hade rätt till ersättningen längre.

– Det här är bara en första uppföljning, men resultatet att det är få som vänder sig till kommunerna för att söka försörjningsstöd stämmer med vad som har kommit fram i liknande utredningar som vi har gjort. Av vad vi vet i dag finns det ingen anledning att tro att det här kommer att öka. Vi följer upp detta med en liknande granskning i höst, säger Hanna Larheden.

Att bli av med sjukpenningen kan svida ekonomiskt. Det vet Lena Nilsson i Stenhamra i Ekerö kommun, strax väster om Stockholm. Men det har aldrig varit aktuellt för henne att söka socialbidrag.

– Jag tror inte att vi är berättigade till det eftersom vi har hus och så vill man ju klara sig själv. Det går ekonomiskt, men vi får dra in på en del och använda besparingar. Hur det ska bli längre fram vet jag inte. Jag orkar inte riktigt tänka på det, säger Lena Nilsson som fick sin halvtidssjukpenning indragen i april i år.

Försäkringskassan anser att Lena Nilsson kan arbeta på en anpassad arbetsplats.

– Det är bland annat min onda fot som gör att jag knappt klarar av halvtiden som jag arbetar administrativt på mitt och makens lilla företag. Med värktabletter och flexibel arbetstid går det med nöd och näppe. Ibland får familjen rycka in och hjälpa mig.

Även om Försäkringkassan inte ser någon övervältring av kostnader till socialtjänsten känner man oro hos SKL, Sveriges Kommuner och landsting.

– Vi vet att regeringen vill förhindra den här utvecklingen och hittills har vi inte sett så mycket, men effekterna av lagstiftningen har inte tagit fart än. Vi tror att det kan öka fram till 2012, säger Leif Klingensjö, utredare på SKL.