DN Granskar: Läkare eller langare?

Det är bara i sällsynta fall läkare blir av med sin legitimation eller får begränsad rätt att skriva ut narkotika. Bara sex läkare blev av med sin legitimation och tolv fick begränsad förskrivningsrätt förra året efter att de överförskrivit narkotika, visar DN:s granskning.

Överförskrivningarna av narkotiska läkemedel har öppnat en svart marknad och leder till att missbrukare går under.

Socialstyrelsen, vars uppgift är att stoppa läkarna, uppskattade 2005 att det i hela landet finns omkring 240 läkare som förskriver narkotiska läkemedel på ett närmast kriminellt sätt. De bedöms åstadkomma samhällsskador motsvarande 150 miljoner kronor per år.

Ändå visar DN:s granskning att läkare som skriver ut stora mängder narkotika kan fortsätta arbeta under många år. I går berättade vi om en 62-årig psykiater i Stockholm som varit aktuell för tillsyn sedan 1994. Han vägrar att skicka in journaler till Socialstyrelsen och fortsätter än i dag att skriva ut narkotika.

Johan Carlsson, chef för Socialstyrelsens tillsyn, hävdar att Socialstyrelsen försöker samla på sig information om läkarna från exempelvis apotek och polis.

Men både polis och apotek säger till DN att de ständigt slår larm utan att något händer.

- Jo, men det är ett svårt bevis­läge. Det räcker inte att någon skrivit ut för mycket. Det måste ha drabbat patienten, svarar Johan Carlsson.

För DN tar det inte mer än ett par dagar att samla information om hur en läkares förskrivningar drabbar patienten. Exemplet i gårdagens tidning handlade om hur en patient försökt ta livet av sig med 600 tabletter Stesolid som enligt källor skrivits ut av den 62-årige psykiatern som varit känd hos Socialstyrelsen i tretton år.

Varför kräver ni inte när ni får sådan information att hans legitimation dras in omedelbart, i väntan på att utredningen blir klar?

- Det skulle inte hålla i HSAN (Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd som beslutar om påföljd efter Socialstyrelsens yrkande).
Att psykiatern vägrat skicka in journalkopior till Socialstyrelsen, trots upprepade påtryckningar, har lett till att myndigheten vid flera tillfällen åkt till läkarens mottagning med poliseskort.

När han inte öppnat har handläggaren nöjt sig med att återigen skriva brev till läkaren och uppmana honom att skicka in journalerna.
Johan Carlsson säger att Socialstyrelsen krävt att lagen skrivs om så det blir lättare att dra in en läkares legitimation med omedelbar verkan om han eller hon inte samarbetar.

- Men vi har gått på pumpen hos lagstiftaren.
Långsamheten och ineffektiviteten försvarar Johan Carlsson med att det handlar om "rättssäkerheten", för läkarna:

- Det ska inte vara för lätt att rycka legitimationen, av hänsyn till rättssäkerheten. Tröskeln för att agera mot en läkare ska vara ganska hög.

- Men det är ett problem med systemet. Ingen skulle vara gladare än jag om man såg mer till patienternas säkerhet, på bekostnad av de här läkarnas rättssäkerhet.

En läkare som vill dölja en omfattande förskrivning kan också enkelt låta bli att föra journal. Det är ett lagbrott men leder inte till mer än en lindrig disciplinpåföljd i HSAN, visar DN:s granskning.

På så sätt kan läkaren dölja allvarligare brott, som överförskrivningar, och arbeta vidare.

Kjell Asplund, generaldirektör för Socialstyrelsen, talar också om att läkares rättssäkerhet måste väga tungt.

- Men jag kan hålla med om att man i flera fall har tagit för mycket hänsyn till rättssäkerheten på patientsäkerhetens bekostnad.

När vi samtalat ett tag säger han att Socialstyrelsen inte prioriterar dessa läkare eftersom de är så få.

- Vi måste bli bättre på att utnyttja våra resurser. Men om vi ska tillsyna fler objekt måste vi ha fler resurser.

Det kan väl inte handla om resurser att ingripa mot en läkare som vägrar följa lagen?
- Det är sant. Så fort vi får signaler, så måste vi vara mer på bettet, svarar Kjell Asplund.

• Rätta artikeln
•  Textstorlek
• Skriv ut