Debatten kring aktiv dödshjälp blossar titt som tätt upp runt om i Europa. Senast att ändra sina riktlinjer kring assisterade självmord var Storbritannien. Men fortfarande är det få länder som tillåter aktiv dödshjälp.
Regelverken och definitionerna kring aktiv dödshjälp är snåriga. Ofta skiljer man på begreppen aktiv dödshjälp och läkarassisterade självmord, där aktiv dödshjälp syftar på fall där läkare exempelvis ger patienten en dödlig dos medicin, medan läkarassisterade självmord innebär att patienten måste inta preparatet själv.
I Storbritannien har diskussionen den senaste tiden mest handlat om anhörigas rätt att assistera vid självmord. I slutet av februari, efter en lång och utdragen debatt, ändrades riktlinjerna. Aktiv dödshjälp är fortfarande olagligt, men enligt de nya riktlinjerna kommer anhöriga som hjälpt till vid självmord inte att åtalas om motivet varit barmhärtighet.
I Schweiz, Nederländerna, Belgien, Luxemburg och i delstaterna Washington och Oregon i USA är olika former av aktiv dödshjälp tillåtet. I Nederländerna, Belgien och Luxemburg krävs ett samtycke från patienten och ett beslut från två oberoende läkare.
I Schweiz får läkare assistera vid självmord endast om patienten lider av en terminal sjukdom. Den schweiziska kliniken Dignitas har blivit känd för att utföra läkarassisterade självmord på såväl inhemska som utländska medborgare.
I Oregon och Washington är det tillåtet för läkarna att skriva ut dödliga doser av läkemedel under vissa omständigheter men patienten måste själv ta medlet.
Sverige tillåter inte aktiv dödshjälp - däremot kan patienter begära att avstå från livsuppehållande behandling. Men de senaste dagarnas debatt kring den 31-åriga totalförlamade kvinna som vill få sin respirator avstängd visar att regelverket är allt annat än klart. Att stänga av kvinnans respirator skulle kunna tolkas som aktiv dödshjälp och ansvariga läkare skulle kunna åtalas.