Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
Sverige

Få väljare insatta i historisk pakt

01:52. Decemberöverenskommelsen är en av vårens största frågor inom politiken. Men varannan svensk vet inte vad det är.

Effekterna av Decemberöverenskommelsen har varit en av vårens mest omdebatterade politiska frågor.

Men bara hälften av väljarna uppger att de har en klar bild av vad uppgörelsen handlar om, visar DN/Ipsos.

Decemberöverenskommelsen sat­te punkt för en av de mest dramatiska perioderna i svensk politik.

Uppgörelsen som slöts mellan regeringspartierna och de fyra allianspartierna innebär att en rege­ring kan få igenom sin ekonomiska politik även om den saknar majoritet i riksdagen.

Upplägget är kontroversiellt och har under våren tagit stor plats 
i den politiska debatten.

Foto: Maja Suslin

Flera borgerliga ledarsidor har drivit kampanj mot uppgörelsen och inom främst Moderaterna finns också en betydande intern opposition i frågan.

Men väljarnas kunskap om Decemberöverenskommelsen är begränsad. I DN/Ipsos mätning uppger 49 procent av de tillfrågade att de hört talas om överenskommelsen och vet vad den går ut på. Ytterligare 31 procent av väljarna har hört talas om Decemberöverenskommelsen utan att veta vad den handlar om.

– En slutsats av det blir att diskussionen om hur överenskommelsen ska tolkas och om dess politiska konsekvenser delvis har förts över huvudet på många svenskar, säger David Ahlin, opinionschef på Ipsos.

Han menar att mätningen är en indikation på att partierna inte lyckats förklara vad Decemberöverenskommelsen handlar om.

– Den svaga kännedomen bland väljarna om Decemberöverenskommelsen visar att det återstår en del jobb för partierna, när det handlar om att övertyga om uppgörelsens syften och konsekvenser, säger David Ahlin.

De som känner till överenskommelsen har med egna ord fått förklara varför den slöts. Den största gruppen, cirka 30 procent, menar att partierna kom överens för att minska SD:s inflytande.

Partiernas huvudförklaring till 
Decemberöverenskommelsen, att en minoritetsregering ska kunna styra och få igenom sin ekonomiska politik, nämns av tjugo procent av de som känner till uppgörelsen. Andra orsaker som nämns är bland andra att ”det inte gick att regera landet” och uppgörelsen slöts ”för att undvika extraval”.

– Det man kan notera är att det vanligaste svaret är att överenskommelsen handlar om att utestänga Sverigedemokraterna från inflytande. Det är inte det vanligaste svaret om man ställer frågan till partierna som ingått överenskommelsen. Där finns en diskrepans, säger David Ahlin.

Av de som känner till December­överenskommelsen vill en majoritet, 52 procent, att den ska bestå. En knapp tredjedel vill riva upp uppgörelsen.

– I brist på tydliga och attraktiva alternativ verkar väljarna tolerera att uppgörelsen lever ett tag till. Opinionen för att bryta överenskommelsen är något svagare än vad man kanske fått intryck av, både från tidigare mätningar och av medias bevakning, säger David Ahlin.

Han tror att flertalet väljare snarare accepterar än gillar December­överenskommelsen.

– Jag tror att många svenskar hade önskat sig något annat än ­Decemberöverenskommelsen som svar på de låsningar som uppstod efter valet. Jag tycker också man kan se i svaren att många väljare har svårt att acceptera att partierna inte kan komma överens i sakfrågor.

Synen på Decemberöverenskommelsen följer blockgränserna. Av de rödgröna väljarna svarar 77 procent att partierna bör hålla fast vid den. Bland borgerliga väljare är motståndet betydligt större, 43 procent ratar uppgörelsen.

– Det är en förhållandevis stor intern opinion inom Alliansen. Frågan är splittrande på det sättet, men jag tror att resultaten 
i viss mån är välkommen läsning för Anna Kinberg Batra eftersom det fortfarande är en minoritet bland alliansväljarna som vill bryta överenskommelsen, säger David Ahlin.

Mest kritiska är Sverigedemokraternas väljare. Av de SD-väljare som känner till uppgörelsen vill åtta av tio bryta den.

Jens Kärrman
jens.karrman@dn.se

 

Tv. Känner du till Decemberöverenskommelsen?

 

Analys. Ewa Stenberg: Kritikerna har svårt att ta fram alternativ

Decemberöverenskommelsen har orsakat starka känslor i politiken, men gått många väljare förbi. Det finns inget starkt stöd, vare sig i opinionen eller i partierna som ingick den, för att riva upp överenskommelsen. Det mesta talar för att den består till nästa val.

Tiden närmar sig till dess att December­överenskommelsen, 
DÖ, ska testas på allvar i riksdagens kammare. Den 16 juni måste de borgerliga sitta på händerna 
i omröstningen om årets stats­budget. Och det gör de nog.

När Decemberöverenskommelsen slöts fanns det många som var kritiska. Socialdemokrater och miljöpartister insåg att deras regering skulle styra minst ett halvt år med hjälp av motståndarnas budget. Regeringen förlorade initiativ och det blev otydligt för väljarna vem som egentligen bestämde.

Dessutom var ju DÖ nästan synonym med den dåvarande moderatledaren Fredrik Reinfeldt. Kärnan var den förre statsministerns förslag, som han förespråkat i flera år. De politiker som var drivande i att stoppa nyvalet var Fredrik Reinfeldt (på väg bort), Göran Hägglund (KD) (också på väg att avgå) och Jan Björklund (FP) (i en rejäl utförslöpa i opinionen). DÖ cementerade blockpolitiken ett tag till, till priset av att Stefan Löfven (S) fick regera vidare.

Men det var i borgerligheten kritiken kokade över. Upprörda moderater satte bilden av en uppgörelse där regeringspartierna var ensamma vinnare. Det stoppade kritiken i regerings­lägret och skapade en intern strid i M.

Den striden framstår nu som avgjord, även om frågan fortfarande är mycket känslig internt. Två moderata länsförbund har motionerat till partistämman i höst och krävt att DÖ rivs upp. Ytterligare ett kräver att överenskommelsen ska brytas om inte regeringen följer budgetpraxis eller andra överenskommelser. Men de andra 22 förbunden stöder partiledningen.

En moderat riksdagsledamot, Finn Bengtsson, har sagt att han kommer att rösta för Alliansens förslag till vårändringsbudget nästa vecka. Det är då hans borgerliga kamrater får sitta på händerna eller försöka kvitta ut sig från omröstningen.

Bengtsson är den mest stånd­aktige, men långt ifrån ensam om att vara kritisk mot DÖ. Dock är det svårt för kritikerna att ange några alternativ. Och ett parti som säger sig vilja ha statsministerposten och regera måste akta sig noga för lappkast eller velighet.

Effekten DÖ har fått är att de rödgröna får råda över den ekonomiska politiken, genom att budgeten släpps igenom, medan de borgerliga gör allt de kan för att fälla regeringen på alla andra områden. Det senare måste de för att fortfarande kunna framstå som oppositions­parti. Det gör att en del av politiken dras till vänster medan en annan dras åt höger.

Det går knappast att leva med i längden. Men troligen fram till 2018 års riksdagsval.

Bild i text: Riksdagen

Fakta. Decemberöverenskommelsen
  • Decemberöverens
kommelsen presenterades på en pressträff i riksdagen den 27 december förra
året.
  • De två regeringspartierna och de fyra allianspartierna slöt uppgörelsen.
  • Båda sidor har förbundit sig att släppa igenom bud­geten från den största 
”partikonstellationen” 
i riksdagen.
  • Det innebär att regeringen med stöd av Vänsterpartiet kan få igenom sin budget utan att ha majoritet i riksdagen.
  • I den avgörande budget­omröstningen har Alliansen förbundit sig att lägga ner sina röster.
  • Socialdemokraterna och Miljöpartiet har lovat att göra likadant om Alliansen blir större efter nästa val.
  • Bakgrunden är att Sverige­demokraterna i behandlingen av höstbudgeten bröt mot praxis och först röstade på sin egen budget för att i den avgörande voteringen rösta på Alliansens budget.
  • Det ledde till att landet just nu har en borgerlig budget, men en rödgrön regering.
  • Vid samma tillfälle gjorde Sverigedemokraterna klart att man hade för avsikt att försöka fälla alla regeringar, oavsett partifärg, som inte förändrade dagens invandringspolitik.
  • Decemberöverenskommelsen gäller till och med valet 2022.
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.