Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
Sverige

”Facerape” drabbar hälften av de unga

Nästan hälften av alla ungdomar har råkat ut för att deras Facebookkonto har kapats av någon annan, så kallat facerape. Samtidigt blir allt fler unga medvetna om nätets integritetsproblem. Det visar en ny undersökning från Datainspektionen.

Svenska ungdomar lever numera stora delar av sina liv på nätet, och nästan alla tonåringar använder Facebook. Exponering på nätet innebär att integriteten beskärs.

Nästan en fjärdedel av de unga säger sig ha utsatts för sexuella trakasserier på nätet, fyra av tio har råkat ut för att någon lagt ut en bild på dem mot deras vilja, och hälften har utsatts för så kallat facerape, dvs att någon annan kapar ens konto och skriver elakheter eller roligheter i ens namn.

– Det är oroande att samhället inte har fått bukt med den här allvarliga formen av kränkning på nätet, säger datainspektionens chef Göran Gräslund i ett pressmeddelande.

Datainspektionen undersöker sedan 2007 varje år ungdomarnas syn på integritetsfrågor. Årets granskning, som genomförts av Kairos Future och bygger på enkäter med drygt 500 unga mellan 15 och 18 år, visar att andelen kränkta är tillbaka på 2007 års nivå efter en minskning i fjol.

Det finns inte några tydliga tendenser mot att tonåringarna blir mer kritiska mot övervakning. Inställningen är på ungefär samma nivå som 2007 – efter en topp 2009, som Kairos Future tror berodde på debatten om FRA-lagen.

Den form av övervakning ungdomarna har störst förståelse för är kameraövervakning. Andelen som lägger ut videoklipp av sig själva har också ökat kraftigt (vilket samtidigt hänger ihop med att de tekniska förutsättningarna för det förbättrats). Telefonavlyssning och allmän övervakning på internet anses mer kränkande.

Känsligast att lägga ut på nätet är uppgifter om vem man är kär i, var man bor och frågor om pengar, tycker ungdomarna. De har mindre problem med att lägga ut uppgifter om politisk eller religiös åskådning.

Det tycks bli vanligare och alltmer accepterat bland unga att kolla upp andra personer på nätet. Samtidigt visar undersökningen att de inte har några illusioner om att de kan hålla saker hemliga i den digitala världen:

• Hela två tredjedelar tror att myndigheter övervakar vad de skriver på webben.

• Hälften tror att myndigheter övervakar deras mejl.

• Nära hälften uppger att de undviker att skriva sådant som de tror kan vara till nackdel senare i livet.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.