Sveriges kommuner och landsting (SKL) vill öka det lokala löneutrymmet på skolor som gör ”förändringar i arbetsorganisationen” så att lärarnas arbetstid i snitt blir 40 timmar. Förslaget väcker kritik från fackligt håll.
Ledande politiker inom M, C, KD och S i SKL, som representerar arbetsgivarsidan, gör sitt gemensamma utspel i ett brev till alla kommuner. De förklarar att de vill att skolledningar i samråd med lärarna på skolor ska kunna avgöra om några eller flera lärare ska jobba 40-timmarsvecka med vanlig semester i stället för som i dag: att all arbetstid koncentreras till terminerna.
"Dagens system med 45-timmarsvecka under terminerna innebär att arbetstiden blir ojämnt fördelad över året", skriver bland andra SKL:s ordförande Anders Knape (M), förste vice ordföranden Carola Gunnarsson (C) och andre vice ordföranden Ilmar Reepalu (S) i brevet.
De slår även fast att skolan måste ha möjlighet att reglera arbetstiden "i snitt 40 timmar mot dagens 35 när det behövs".
Men förslaget väcker skarp krtik från fackligt håll.
Metta Fjelkner, ordförande i Lärarnas Riksförbund, påpekar att det redan med nuvarande avtal är möjligt att lokalt komma överens om högre löner mot att lärare går över till semestertjänst. Det sker redan i bland annat Norrköping.
Hon gör också klart att Lärarnas Riksförbund aldrig kommer att skriva på något avtal där man centralt ska värdera hur mycket sådana lokala avtal kan vara värda i pengar.
– Det är i sådana fall arbetsgivarna som lokalt ska vara generösa och tala om hur mycket det ska vara värt i pengar. Tycker man i Stockholm att det är värt 1 000 kronor och i Göteborg 5 000 kronor så är det helt upp till dem att bedöma det lokalt, säger hon.
Fjelkner menar att om Lärarnas Riksförbund skulle säga ja till ett centralt avtal så skulle det samtidigt ge sin välsignelse åt semestertjänster i stället för ferietjänster.
– Och det är ferietjänsterna med möjligheten att gå hem och sätta sig vid sitt skrivbord och sätta sig med sin telefon och dator och jobba som håller skolan uppe i dag. Lärare har inte, som de flesta tjänstemän, telefon, dator och skrivbord på sina jobb.
Fjelkners analys är att SKL:s mål är att öka antalet elever per lärare och få fler undervisningstimmar.
– Vi menar däremot att lärarna måste få ännu större möjligheter att ägna tid åt varje elev. Som läget är nu talar tyvärr inte SKL om kvalitet. När de går ut med detta så handlar det om kvantitet, säger hon.
Eva-Lis Sirén, ordförande i Lärarförbundet, är i stort sett ett eko av Metta Fjelkner, med skillnaden att hon än mindre vill "förhandla via medier".
– Och jag utgår från att det fortsatta resonemanget förs enligt svensk förhandlingskutym vid förhandlingsbordet. Så vi kommer att framföra våra synpunkter till SKL vid förhandlingsbordet, som sig bör.
Brevet sänds till kommunerna efter det att Folkpartiet hoppade av SKL:s förhandlingar med de båda lärarfacken. Avhoppet fick applåder av lärarfacken och skedde i protest just mot att SKL ville öka regleringen av lärarnas arbetstid.
M-, C-, KD- och S-representanterna hävdar dock att förslagen som man redogör för i brevet togs fram tillsammans med Folkpartiet innan partiet valde att lämna förhandlingarna.