- Detta bekräftar i stort den bild vi har, säger Eva-Lis Preisz, Lärarförbundets förbundsordförande, till DN.se.
Våren 2005 publicerade Högskoleverket en utvärdering av lärarutbildningen.
Läsningen var i många avseenden nedslående. Efter utvärderingen uppmanades lärosätena runt om i landet att genomföra en rad förbättringsåtgärder. Dessutom inleddes arbetet med tre nya fördjupande studier.
På tisdagens DN debatt presenteras resultatet av dessa.
Och än en gång sågas lärarutbildningen.
Utredarna menar att var fjärde utexaminerad lärare egentligen borde ha blivit underkänd. Att många uppsatser håller alldeles för låg klass. Att studenterna får högre betyg än vad de egentligen är värda.
Eva-Lis Preisz, Lärarförbundets förbundsordförande, är bekymrad över slutsatserna. Men inte överraskad.
- Ska vi ha en utbildning av högsta kvalitet måste lärosätena ta till sig av kritiken, säger hon.
Eva-Lis Preisz menar att problemen på lärarutbildningarna framför allt grundar sig i en brist på forskningsanknytning.
- Vi har länge drivit frågan om att lärarutbildningen måste ha ett eget forskningsområde. Det är den enda utbildningen som saknar det i dag, säger Eva-Lis Preisz.
Lärarförbundets önskan är att utbildningsvetenskap blir just det forskningsområde som kan höja kvaliteten på utbildningen.
- Att utbildningen blir mer vetenskaplig fokuserad är viktig. Ju fler disputerade lärare vi får, desto bättre blir kvaliteten på undervisningen, säger Eva-Lis Preisz.
Enligt samma mönster menar Eva-Lis Preisz att alla de kortare lärarutbildningarna borde förlängas till att omfatta 160 högskolepoäng.
Även Metta Fjelkner, ordförande för Lärarnas riksförbund, instämmer i artikelförfattarnas kritik.
- Ja, tyvärr måste jag göra det. Jag tycker att det är ett svek mot studenterna att utbildningen inte håller en högre kvalitet, säger hon till DN.se.
Däremot anser inte Lärarnas riksförbund att utbildningen skulle bli bättre bara för att den blev längre.
- Vi tycker inte att man ska göra något åt längden innan man har tittat på innehållet, säger Metta Fjelkner.
Vad det gäller innehållet bör forskningsanknytningen bör blir tydligare, anser Metta Fjelkner.
- Det är också viktigt att stärka examinationsformerna. Att man har ordentliga tentamina på individnivå och en ordentlig kunskapskontroll, säger Metta Fjelkner.