Fram till mitten av mars hade minst 1 100 lärare varslats eller var på väg att varslas om uppsägning.
- Vi befarar att nedskärningarna tar ny fart i april, säger Lärarförbundets ordförande Eva-Lis Sirén.
Siffran över antalet lärare som riskerar att mista jobbet är inte heltäckande, utan är baserad på uppgifter från 190 av Lärarförbundets 290 avdelningar i kommunerna. När Lärarnas Riksförbund ställde samma fråga i februari rapporterade 225 kommunombud om totalt 1 500 varsel.
Hittills berörs lärare i 40 kommuner av varslen, men många kommuner ligger i vänteläge, enligt Eva-Lis Sirén.
- Runt om i landet är det inplanerade sammanträden och förhandlingar runt en ombudgetering. Om det inte kommer pengar i regeringens vårbudget blir det betydligt fler varsel, säger hon och befarar i så fall ett "nattsvart år" för skolan 2010.
Sveriges kommuner och landsting har pekat på att skolan måste krympas av demografiska skäl, det vill säga för att elevantalet sjunker. I Lärarförbundets enkät uppger 130 ombud att deras kommun sparar på skolan, varav 40 anger att minskade elevkullar är den enda orsaken. Dessa 40 kommuner har inte varslat. En majoritet anger både minskande elevantal och det ekonomiska läget som skäl till besparingar.
Sammanlagt handlar det om neddragningar på en miljard kronor, enligt enkäten. Den totala kostnaden för förskola, grund- och gymnasieskola ligger på runt 150 miljarder.
- Det är illavarslande för vi går från ett läge där vi behöver förbättra resultaten i svensk skola. Regeringen måste inse att något måste göras nu. Den gick till val på att ge en skola med bättre kvalitet, säger Eva-Lis Sirén.