Användningen av bemanningsföretag på arbetsmarknaden kommer att bli en het fråga i vårens avtalsrörelse. Men fackens krav om att företagens möjligheter att anlita inhyrd personal ska kunna begränsas kan strida mot EU:s bemanningsdirektiv.
Som DN.se tidigare rapporterat har antalet anställda inom bemanningsbranschen mer än fördubblats i Sverige de senaste tio åren, en ökning som väntas fortsätta.
Den inhyrda arbetskraften försvagar Lagen om anställningsskydd (LAS) och turordningsreglerna, hävdar LO, som i avtalsrörelsen kommer att driva på för att företagens rätt att använda sig av bemanningsföretagen ska kunna begränsas. Bland annat vill man att det ska vara möjligt att reglera hur stor del av arbetskraften som får vara inhyrd, och att facket ska få ha ett ord med i laget när en arbetsgivare anses ”missbruka” bemanningsföretag.
– Det har uppfattats som att vi tycker illa om bemanningsföretag eller anser att företeelsen är av ondo, men det är inte ingången. Skälet till att vi har tagit upp de här kraven är att vi ser allt fler fall där arbetsgivaren säger upp den egna personalen och väljer att kringgå Las genom att anställa folk genom bemanningsföretag, säger LO:s avtalssekreterare Per Bardh.
Från arbetsgivarhåll avvisas inte helt överraskande kraven med argumenten att de inskränker rätten för företag att själva bestämma vilken sorts personal som ska anställas och att flexibiliteten på arbetsmarknaden inte bör begränsas i tider av stor arbetslöshet. Det har också påpekats att kraven i sig strider mot det EU-direktiv om bemanningsföretag som antogs av Europaparlamentet 2008.
Bemanningsdirektivet har två huvudsakliga syften: att bemanningsanställda ska ha samma arbetsrättsliga skydd som gäller på arbetsmarknaden i övrigt och att begränsningar som finns för bemanningsföretagen ska tas bort. I september i fjol tillsattes i Sverige en utredning som ska titta på hur EU-direktivet ska kunna genomföras i svensk lag.
Regeringens utredare Birgitta Nyström, professor i arbetsrätt vid Lunds universitet, ska vara klar med uppdraget slutet av 2010 och direktivet ska vara infört året därpå.
– Ett syfte är att öka flexibiliteten på arbetsmarknaden och man ska se över om det finns begränsningar för bemanningsföretag och ta bort de som inte är nödvändiga, säger hon till DN.se.
Nyström vill inte svara på frågan om facket kan kräva en begränsning, med hänsyn till att utredningen pågår, men säger att flera svåra juridiska knäckfrågor återstår att utreda. Att avgöra vad som väger tyngst – den fria rörligheten för tjänster eller skyddet för arbetstagare – kan sedan bli en fråga för EU-domstolen.
Facket avfärdar påståendet att deras ståndpunkt strider mot direktivet och menar att anställningstryggheten är ett skäl att göra undantag:
– Det är uppenbart att den enskildes skyddsrätt enligt Lagen om anställningsskydd här kränks å det grövsta, säger Per Bardh.