Det var mannens tidigare flickvän som först slog larm. Sedan har fler kvinnor hört av sig sedan de läst medieuppgifter om fallet. Andra har kontaktats av polisen under utredningen.
Den 20-årige mannen ska enligt domen betala sammanlagt 220.000 kronor i ersättning till de åtta kvinnorna. Domen innebär också att mannen inte längre ska vara häktad utan försätts på fri fot.
Trots att mannen själv har förnekat sexuell kontakt med flera av de åtta kvinnorna finner Malmö tingsrätt att det är belagt att han haft samlag med samtliga åtta.
Rätten anser att det risktagande som de utsatts för är av så allvarligt slag att någon annan påföljd än fängelse inte är aktuellt. Straffvärdet motsvarar egentligen ett års fängelse, men eftersom mannen bara var 17 år vid de första kontakterna finner rätten att åtta månaders fängelse är lämpligt straff.
Åklagaren hade yrkat att mannen skulle fällas för försök till grov misshandel. Men rätten anser att den brottsrubriceringen inte är aktuell, eftersom han varken haft något direkt uppsåt eller likgiltighetsuppsåt att skada kvinnorna. Däremot anser tingsrätten att han varit grovt oaktsam och dömer honom därför för framkallande av fara för annan.
Den 20-årige mannens advokat, Mikael Sundman, är nöjd med att domstolen slår fast att 20-åringen inte haft något uppsåt, utan döms för oaktsamhet. Straffet ligger också i nivå med ett tidigare utslag i Högsta domstolen (HD).
– Även efter HD-domen har domar i underrätterna i sådana här fall spretat på ett olyckligt vis, säger Sundman.
Men eftersom hans klient nekat till brott kan han förstås inte vara helt nöjd med domen. Sundman är dock tveksam till om det blir något överklagande.
– Min huvudman vill gärna lämna det här bakom sig. Dessutom har han ju sin sjukdom att ta hand om, säger Mikael Sundman.
Tack vare effektiv behandling med bland annat bromsmediciner har smittsamheten i hiv kunnat minskas avsevärt. Om behandlingen ger optimalt resultat reduceras smittsamheten med 98 procent, enligt Anders Sönnerberg, professor i infektionssjukdomar på Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge.
– Den effekten har gjort att man i Sverige och på andra håll i Europa diskuterar om synen på smittsamheten bör modifieras. Vi som arbetar med hiv försöker lyfta upp den saken på dagordningen, säger han till TT.
Sönnerberg understryker dock, att det finns patienter där behandlingen inte ger det här goda resultatet.
I fallet i Malmö blev ingen av kvinnorna smittad.
Läkare som arbetar med förebyggande insatser mot hiv är kritiska till kriminaliseringen av beteenden som kan sprida smittan. Medieuppmärksamheten kring den här fallen och beteckningar som "hivman" eller "hivkvinna" bidrar till stigmatiseringen av de smittade och ger allmänheten en fortsatt känsla av att hiv är något alldeles extra farligt, menar Jan Albert, professor i smittskydd vid Karolinska institutet.
– Ett av de största problemen för hivsmittade i dag är inte själva sjukdomen utan stigmatiseringen och de sociala problem som kan följa av den, säger han till TT.
Det här gör, enligt Albert, att arbetet med smittspårning inte kan ske så aktivt och öppet som man skulle vilja, eftersom man måste se till de sociala och legala följderna för de personer man söker.
Jan Albert understryker att hiv fortfarande är en allvarlig, kronisk sjukdom som det inte finns bot för. Men samtidigt finns andra farliga infektionssjukdomar, till exempel en del former av hepatit, där smittspridningen inte kriminaliserats på det sätt som skett med hiv i svensk rättspraxis.
– Hiv är inte längre lika unikt som det var när den här praxisen utstakades, säger han.