Fängelsernas satsning på utbildning en succé

Tjocka, höga, betongmurar och taggtrådsstängsel stänger ute de drygt 200 internerna på Norrtäljeanstalten från medelklassvillorna på andra sidan gatan. Besökare får lämna mobiler i säkerhetsskåp och metalldetektorn piper för minsta metallföremål vid inpasseringen på den högt säkerhetsklassade anstalten.

Men inne i lärcentrat, i en träbyggnad på fängelsets innergård, är det som att kliva in i en annan värld. Gymnasielärarna Ingrid Ehnström, Yvonne Liström och Kerstin Carlgren är civilklädda och har inga blåa tjänstedräkterna som övrig personal. De är där enbart som lärare.

Det är högsommar, men de 60-talet internerna som studerar på anstalten har inget sommarlov, utan kan studera året om.
Marcus, 31 år, och Kent, 29 år, sitter i varsitt rum framför datorerna. Marcus läser en gymnasiekurs i engelska på distans. Han har sin lärare på en anstalt i Göteborg men får samtidigt handledning av Ingrid Ehnström.

Kent, som just nu studerar filmvetenskap, skriver ett mejl med frågor till sin distansläraren Magnus på Hinseberg i Örebro. Men i svenska B kursen har han lärcentrets lärare Yvonne Liström.

Hon är just nu inne hos Martin, 42 år, och diskuterar litterär gestaltning utifrån hans senaste dikt.

Undervisningen är helt individualiserad och alla har fått motivationssamtal, studievägledning och en långsiktig studieplan.

Marcus, Kent och Martin har suttit inne på flera olika fängelser tidigare och är dömda till fleråriga straff för grova brott. Men för första gången ser de nu själva en annan väg utanför kåken än att vara kriminella.

De är lyriska över förändringen som nu skett med undervisningen på fängelserna. Från att förr ha haft ett utbud på 3-4 gymnasiekurser så kan de och Sveriges övriga cirka 13 000 interner nu välja mellan 110 gymnasiekurser och ett 90-tal lärare med gymnasiebehörighet runt om i Sverige.

Männen har alla en trasslig skolbakgrund från svensk grund- och gymnasieskola och ingen av dem blev klar med sina gymnasiestudier.

Marcus och Kent har först nu fått diagnosen ADHD efter en utredning på fängelset i samarbete med Karolinska institutet. De ingår i ett särskilt projekt, ADHD-projektet, tillsammans med 12 andra interner som också har ADHD och samtliga medicinera.

- Jag har aldrig kunnat läsa en bok tidigare eller pluggat på riktigt eftersom jag inte kunnat sitta still och koncentrerat mig. Men nu när jag får medicin samtidigt så är det en helt annan grej och jag har kunnat ta A-kursen i företagsekonomi och fått MVG och nu har jag sökt B-kursen. Det är faktiskt otroligt skönt, säger Marcus.

Och Kent håller med. Han har nyligen fått sitt första MVG i gymnasiekursen webbdesign och fick ett VG i religion.

- Det gjorde mig både inspirerad och stärkt. Nu har jag något att stå på när jag kommer ut istället för ett halvgiltigt gymnasiebetyg och en påse gamla kläder, säger han.

Och de är inte ensamma om att klara sina betyg. Kriminalvårdens siffror visar att det visserligen är något färre som studerade under år 2007 men allt fler får minst godkänt eller bättre på sina betyg.

År 2005 tog bara 4 procent av de då 3 500 som studerade totalt 197 kursbetyg.

År 2006 var det 8 procent av de 3 763 studerande som tog 433 kursbetyg.
År 2007 var det 20 procent av 2 945 studerande som tog 946 kursbetyg.

År 2008 fram till 30 juni har redan 745 kursbetyg tagits men kriminalvården har ännu inte hunnit räkna fram hur många individer som studerat.

-Det är fantastiska siffror men tyvärr visar de också vilka stora problem som funnits. Med de förändringar som gjorts har kriminalvården ett helt annat incitament att bedriva en fungerande, likvärdig undervisning runt om i landet, säger Lena Axelsson, klientutbildningsansvarig på Kriminalvården.

• Dela med andra
  • Facebook
  • Digg
  • Stumble Upon
  • Del.icio.us
  • Pusha
• Rätta artikeln
•  Textstorlek
• Tipsa
• Skriv ut