Mildare domar för narkotikabrott leder till färre fångar på svenska fängelser. Kriminalvården har börjat se över om behovet av anstaltsplatser kommer att minska i framtiden.
– Vi följer utvecklingen jättenoga. Det är klart att det får betydelse om praxis ändras, säger Elisabeth Lager, chefsjurist på Kriminalvården.
Bakgrunden är ett antal domar från Högsta domstolen som har kommit på senare tid. I somras sänkte HD straffen för två män från 14 till 4 år. De hade smugglat in ett kilo mefedron från Tyskland till Sverige.
I oktober kom två nya domar då HD sänkte straffen för en man och en kvinna som hade smugglat preparatet MDPV. I hovrätten hade de fått åtta respektive sju års fängelse. HD sänkte straffen till 1,5 och 1 år.
Och snart kommer fler domar från HD i narkotikamål, bland annat om smuggling av 97 kilo cannabis och ett mål som gäller ecstasy.
Tidigare har narkotikabrott gett några av de längsta fängelsestraffen i Sverige. Nu verkar alltså HD:s domar tvinga fram en omprövning. Och eftersom en stor del av de som sitter på svenska anstalter är narkotikabrottslingar så kan resultatet bli att antalet fångar minskar kraftigt, särskilt på de tunga anstalterna.
– Än så länge är det för tidigt att göra en prognos. Det kommer inte att påverka antalet anstaltsplatser fram till år 2014. Men om HD:s domar slår igenom i praxis så är det självklart att det får stor betydelse, säger Elisabeth Lager.
Tidigare har domstolarna ofta utgått från tabeller över olika preparat och hur farliga de anses vara. Den som smugglar in stora mängder av de tyngsta preparaten, till exempel kokain och heroin har nästan automatiskt fått långa fängelsestraff.
Men nu har HD justerat listan och graderat ned vissa preparat. I framtiden ska domstolarna dessutom väga in annat i domarna, till exempel om smugglingen har varit en del av en organiserad narkotikahandel.
I de fall som har prövats hittills har straffen sänkts eftersom de åtalade själva var missbrukare som ordnat preparat till sina närmaste bekanta.