Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Sverige

Färre fördomar om psykisk sjukdom

Foto: Jonas Eriksson

Begreppet psykisk ohälsa har avdramatiserats. Att grannen eller kollegan har en diagnos är mer accepterat i dag än för fem år sedan. Det visar en rapport som presenteras i dag.

Trots att så många som tre av fyra svenskar har erfarenhet av psykisk ohälsa i sin vardag har fenomenet ofta förknippats med skam och rädsla. Men attityderna håller på att förändras, enligt undersökningar som Kampanjen Hjärnkoll har gjort.

I dag tycker nära åtta av tio att vara delaktig i samhället är bästa behandlingen för människor med psykisk sjukdom. För fem år sedan ansåg drygt sju av tio samma sak.

– Vår idé om psykisk sjukdom börjar luckras upp. Man inser att det är inte bara handlar om svårt sjuka, utan att det finns ett brett spann och att det kan beröra en själv i allra högsta grad, säger Selene Cortes.

Hon gör ett energiskt och kraftfullt intryck, men det har inte alltid varit så. För sju år sedan drabbades hon av utbrändhetssyndrom, en ”räkmackediagnos” som hon säger själv. Diagnosen säger ju mest att hon varit duktig och jobbat hårt. Ändå hade hon svårt att prata om den.

– Jag skämdes så. Att vara duktig var hela min identitet när jag inte var det så visste jag inte vem jag var, säger hon.

I dag är hon en av 340 ambassadörer för Hjärnkoll som arbetar för en ökad öppenhet för psykisk ohälsa. Organisationen arbetar på regeringens uppdrag och gör varje år sedan 2009 en undersökning om allmänhetens attityd till psykisk sjukdom.

På fem år har många attityder förbättrats när det gäller att vara en del i samhället. I dag anser drygt 84 procent att psykiatrisk vård bör bedrivas i öppna vårdformer, för fem år sedan ansåg drygt 80 procent samma sak.

I de tre län där Hjärnkoll startade sitt arbete är förändringarna ännu större. Där anser till exempel i dag fem av tio personer att de flesta som en gång varit patienter på en psykiatrisk klinik är pålitliga barnvakter, för fem år sedan tyckte fyra av tio samma sak.

– I kampanjlänen ser vi en stor förbättring. När man har gjort studier och följt attityderna i västvärlden har det inte skett någon förändring, snarare har det skett en försämring, säger Rickard Bracken projektledare på Hjärnkoll.

Kampanjerna kan också ha fått draghjälp av att de senaste årens populäraste tv-serier haft hjältar med någon form av diagnos, även om gestaltningarna fått viss kritik. I Homeland är huvudpersonen Carrie bipolär, i Bron har polisen Saga Norén asperger. Dessutom har flera kändisar kommit ut och berättat om sina diagnoser.

– Det är klart att det påverkar. När kändisar träder fram utvecklar man en ny norm. Attityder handlar mer om oss själva än andra, det kan vara jobbigt att folk är annorlunda än man själv, säger Selene Cortes och fortsätter:

– Egentligen handlar det bara om att vi alla får vara de människor vi är. Det är som att vara i ett sammanhang där någon inte kan gå så fort. Om man vet varför blir man inte irriterad på att man får vänta på den. Det är bra för alla.

Fakta. Så vanligt är psykisk ohälsa 
  • Psykisk ohälsa är en av de största och snabbast växande utmaningarna mot folkhälsan i världen, enligt FN:s Världshälso­organisation WHO.
  • I Sverige har tre av fyra egen erfarenhet eller erfarenhet av att någon i närheten lever med psykisk ohälsa, enligt Hjärnkolls årliga befolkningsundersökningar.
  • Mellan 20 och 40 procent av Sveriges befolkning lever med psykisk ohälsa. I denna grupp beräknas 10–15 procent behöva psykiatrisk behandling, enligt Socialstyrelsen.
  • Enligt Försäkringskassan är psykisk ohälsa den vanligaste sjukskrivningsorsaken.