Anmälningarna om hatbrott fortsätter att sjunka i antal. Få leder till åtal, en brist i rättsväsendet enligt polischefen Mikael Ekman. ”Polisen har blivit mycket bättre på det här men åklagarna och domstolarna har inte riktigt hängt med i matchen”, säger han.
Brottsförebyggande rådet (Brå) presenterade på torsdagen sin rapport om anmälda hatbrott 2010. Totalt gjordes 5 139 anmälningar, en minskning med elva procent mot året före. Kommissarie Mikael Ekman var med och startade Stockholmspolisens hatbrottsjour. Hans intryck är att brott med hatmotiv verkligen har minskat de senaste åren, även om mörkertalet är stort.
– Förhoppningsvis tyder det på att det står något bättre till i samhället. Hatbrotten är en temperaturmätare, när de ökar är det ganska oroligt i samhället rent generellt. Man blir mer intolerant om man anser sig ha det dåligt själv, säger han.
Få fall leder till åtal och fällande domar och Mikael Ekman tycker att rättsväsendet saknar kunskap om den typen av brott.
– Man vet ju att det är knepigt och mer jobb med hatbrott. Det krävs mer utredning, det krävs fler frågor och att man ställer rätt frågor, både hos polisen, åklagaren och i domstolen.
Förra året gjordes drygt 270 anmälningar om islamofobiska hatbrott, en ökning med 40 procent. Avin Jomaa, ordförande för Svenska Muslimer för Fred och Rättvisa i Malmö, säger att rädslor som tidigare projicerats på andra grupper nu läggs på muslimer.
– Människan behöver alltid en syndabock för vad som händer, om ekonomin går dåligt skyller man på den nya gruppen som är främmande, säger hon.
Anmälningar som identifierats som hatbrott med antisemitiska och homofobiska motiv har minskat med 35 respektive 27 procent. Det är så få fall att ett litet antal får stor procentuell effekt. Den stora ökningen av islamofobiska hatbrott kan enligt Brå bero på några händelser i Skåne under valrörelsen, bland annat Skånepartiets Muhammed-affischer i Malmö.
– Det var väldigt många privatpersoner som anmälde detta för att de kände anstöt och då blir det ju många fler anmälningar, säger Susanne Gosenius, samordnare i hatbrottsfrågor inom Skånepolisen.
Av de anmälda hatbrotten räknas en stor majoritet som allmänt främlingsfientliga eller rasistiska.
– Den vanligaste typen av brott är olaga hot och ofredande. Det kan till exempel handla om att en person blir hotad på stan och man kanske i samband med hotet kallar den här personen "svartskalle", det är ett ganska vanligt förekommande ord i anmälningar, säger Anna Frenzel, utredare på Brå och medförfattare till rapporten.