Socialstyrelsen presenterade på tisdagen färska siffror över hemlöshet. Siffrorna är något knöliga, men i grova tal räknar myndigheten med att antalet hemlösa har ökat med 4.000 personer sedan förra mätningen som gjordes 2005.
Det totala antalet hemlösa beräknas i dag uppgå till 34.000 personer. Men det är här jämförelsen med tidigare rapporter blir svår.
Socialstyrelsen delar i de hemlösa i fyra kategorier:
- De som har det mest akut och sover ute eller på campingplatser, vandrarhem och härbärgen. I den här gruppen ingår också kvinnor som sökt hjälp hos kvinnojourer. (Cirka 4.500 personer.)
- Boende på institutioner, exempelvis de som lämnar fängelse eller behandlingshem. (Cirka 5.600 personer.)
- Sociala boendelösningar i kommunens regi. Ofta långsiktiga, men med krav som gör att lägenheten också kan tas från personen väldigt plötsligt. (Cirka 13.900 personer.)
- De som har sökt hjälp hos kommunen men ändå tvingas bo hos släkt och vänner (hit räknas exempelvis inte studenter). (Cirka 6.800 personer.)
2005 uppgick antalet människor i de fyra grupperna till totalt 17.800. Jämfört med dagens 34.000 uppfattas siffran som låg. Men – och det är ett stort men – rapporteringen från kommunerna var för sju år sedan ytterst undermålig för dem som ingår i kategori tre.
– Vi har ett nytt sätt att räkna nu; kraven på inrapportering från kommunerna har förändrats. Men när man bortser från det här så kommer vi fram till att en minimisiffra blir att omkring 4.000 personer fler är hemlösa nu jämfört med 2005, säger Socialstyrelsens utredare Ann Jönsson till DN.se.
Vad den kraftiga ökningen beror på har Socialstyrelsen inte gjort någon analys av. Men Ann Jönsson berättar att de noterat en stark koppling mellan bostad och lönearbete.
Bara sju procent av de 34.000 hemlösa har i dag en egen inkomst.
– Många hyresvärdar godkänner inte längre ekonomiskt bistånd och liknande. Då blir det svårare att få bostad. Vi ser att socialtjänsterna ute i kommunerna får ta ett stort ansvar för dem som inte har tak över huvudet.
Trots att utsattheten tycks större i dag än för fem år sedan så har antalet personer som tvingas sova utomhus eller i offentliga utrymmen minskat kraftigt. 2005 rörde det sig om 950 personer – sex år senare har siffran sjunkit till 280.
– Just det här är väldigt positivt. Vi tror att fler kommuner arbetar för att kunna ge alla som vill tak över huvudet, säger Ann Jönsson.
Flest hemlösa finns i Stockholm, Göteborg och Malmö. Men det är skillnad mellan städerna:
– Malmö har en högre andel personer som bor i försökslägenheter och en högre andel som är födda utanför Sverige jämfört med Stockholm och Göteborg, säger Ann Jönsson.
Av de hemlösa är de flesta män, men kvinnorna ökar i andel. Statistiken som Socialstyrelsen tagit fram visar på skillnader i hur könen drabbas: kvinnor bor i större utsträckning i försökslägenheter, medan män oftare är akut hemlösa.
En högre andel kvinnor än män är födda utanför Sverige.
Totalt har överrepresentationen av utrikes födda ökat i andel sedan senaste mätningen.
En kategori som fått det betydligt tuffare är barnfamiljer som utestängts från ordinarie bostadsmarknad. Undersökningen visar att en tredjedel av de hemlösa är föräldrar till minderåriga barn.
Nästan hälften av föräldrarna har daglig omvårdnad om barnen. Flertalet av dem bor i försökslägenheter.
Orsaken, menar Socialstyrelsen, är en ökande fattigdom.
– Om hyresvärdarna vore mer flexibla och öppnare för individuella bedömningar skulle fler barnfamiljer ha en ordinarie bostad, säger Socialstyrelsens Håkan Ceder.
Undersökningen bygger på uppgifter som samlats in från en rad myndigheter, institutioner och frivilligorganisationer.
Rapporten, som heter ”Hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden 2011 – Omfattning och karaktär” har tagits fram på uppdrag av regeringen.