Ingenjörsförbanden i grundorganisationen ska bara finnas på en plats. När dagens sex mekaniserade bataljoner och två lätta varianter samt en luftburen och amfibiebataljon ska bli åtta manöverbataljoner räcker det med fyra utbildningsplattformar i stället för dagens fem.
När det gäller marinen ska de baseringsmöjligheter som finns i dag behållas för prioriterade områden som Gotland, Öresund, Kattegatt och Skagerrak. Övriga förberedda baseringsmöjligheter avvecklas. Sjöstridskrafter ska kunna baseras där det finns lämplig kaj.
Ett flygplatsområde ska lämnas senast 2010. Övriga delar av den garnison som drabbas ska bevaras, medan sådant som stridsledning och luftbevakning flyttas till annat ställe, skriver ÖB.
Från 2010 ska också den grundläggande soldatutbildningen, och huvuddelen av det stående förband som har till uppgift att upprätta flygbaser, centraliseras till ett ställe, står det i dokumentet.
Försvarsmaktens förmåga att hävda svenskt territorium måste förbättras enligt ÖB. Han skriver att förband och materiel för övervakning av närområdet och inhämtning av underrättelser ska vidmakthållas och utvecklas.
En annan slutsats han drar är att antalet fartyg om möjligt bör öka och att äldre vedett- och bevakningsbåtar ersätts med moderna fartyg.
För att klara de uppgifter regeringen efterfrågar i såväl Sverige som i närområdet och långt bort i världen krävs ett nytt personalförsörjningssystem, konstaterar ÖB, och dömer ut dagens pliktbaserade system som föråldrat.
I stället vill ÖB se att hela insatsorganisationen bemannas med frivilliga anställda och/eller kontrakterade soldater, sjömän och gruppbefäl, som leds av yrkes- eller reservofficerare.
Försvaret ska organiseras i stående förband, kontraktsförband och så kallade nationella skyddsstyrkor, det vill säga hemvärnet. De tre kategorierna ska sköta alla försvarets uppgifter, såväl beredskap som insatser i Sverige eller i utlandet, liksom övning och utbildning.
Med den organisationen anser ÖB att de krav som försvarsberedningen och regeringen specificerat, om flexibilitet och användbarhet såväl för försvaret av Sverige som internationella insatser med kort varsel kan mötas. Att styra om till detta system kommer dock att kräva lagstiftning, som enligt ÖB blir avgörande för detaljerna.
Ett helt nytt sätt att bemanna det svenska försvaret ställer också helt nya krav på politisk förankring och en folklig legitimitet, resonerar ÖB.
"Ansvar för en så omfattande reform är en gemensam samhällsangelägenhet," skriver Håkan Syrén, och pekar särskilt på politiker, regeringskansli, myndighetsledningar, arbetsgivare och fackföreningar som delaktiga i en sådan opinionsinsats.
"Medborgarnas förståelse och acceptansen för kraven på Försvarsmakten påverkar hela rekryteringskraften," skriver han.
En viktig poäng i sammanhanget är att Sverige helt saknar erfarenhet av ett sådant professionellt system, och försvaret medger därför att det bara kan gissa om kostnaden, viljan hos svenskarna att ta värvning, och de värvades vilja att ställa upp på alla sorters uppdrag.
Förslaget till nyordning innebär också en uppgradering av synen på hemvärnet, som i stället ska kallas nationella skyddsstyrkor. De 28.000 som i dag är krigsplacerade i hemvärnet ska på sikt bli 22.000 individer och användas uteslutande för det nationella försvaret och civil krishantering.
Det nya systemet med stående insatsförband genomförs successivt. ÖB räknar med att marin- och flygvapenförbanden blir stående under 2010.
Året därefter ska Sverige ånyo leda en av EU:s snabbinsatsstyrkor och när den beredskapen är över ska soldaterna i den styrkan inleda arméns övergång till stående förband och kontraktsförband. ÖB räknar med att de första stående armé-, lednings- och underrättelseförbanden liksom logistikförbanden ska vara på plats 2014. År 2019 ska processen med kontraktsförband vara avslutad.
Hemvärnet, som i den nya organisationen blir nationella skyddsstyrkor, ska 2014 bestå av 30 bataljoner.
Svaret till regeringen på dess planeringsanvisningar ska tala om hur det svenska försvaret ska se ut under åren 2010-2014 och ÖB:s utredning är en del i underlaget för den inriktningsproposition som försvarsministern räknar med att presentera för riksdagen i mars.