Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Sverige

Fartkameror räddar liv

Försöken med fartkameror räddar liv och minskar antalet personskador, visar en ny undersökning från väginstitutet VTI. Hastigheterna sänks ordentligt, när bilisterna vet att det finns en fartkamera. Och inte bara vid själva kamerastolpen utan längs en längre vägsträcka.

Antalet döda har minskat med 60 procent, och antalet svårt skadade har minskat med elva procent på de försökssträckor där kameror finns uppsatta på olika platser runt om i landet.

- Det viktigaste resultatet är att man får den här kraftiga sänkningen av hastigheten på hela sträckan. Det är inte så som många belackare av fartkameror har hävdat, innan de har fått veta hur det är, att det bara skulle vara vid kameran sänkningen sker och att bilisterna sedan gasar på:

- Tvärtom är det så att man får effekten med hastighetssänkning på en hel, lång sträcka. Och då får man också den här trafiksäkerhetseffekten. Det är det stora som vi har kommit fram till, säger Gunnar Andersson, forskningsledare vid VTI, Väg- och transportforskningsinstitutet, till DN.

På uppdrag av Vägverket och Polismyndigheten har VTI gjort undersökningen, som Gunnar Andersson har lett från slutet av 2001 fram till juli 2002. De positiva effekterna av fartkamerorna är väldigt kraftiga, eftersom man har fått ned bilarnas hastigheter.

Försöket stoppades, precis i början, och ledde till ett uppehålll på ett år på grund av personuppgiftslagen och lagringen av de digitala bilderna. Eftersom man har använt digitala kameror blev det stopp, när det upptäcktes att det saknades laglig grund. Till slut gav dock Datainspektionen sitt tillstånd, och nu sker en utbyggnad av antalet kameror och vägsträckor.

VTI:s undersökning omfattar totalt 14 sträckor i Sverige. I Stockholmsområdet har en mobil buss funnits uppställd på ett antal platser, bland annat på Huddingevägen. Den har inte ingått i VTI:s undersökning men har också gett mycket bra resultat med kraftig olycksminskning.

Bilisterna ser kamerorna på de olika sträckorna i landet, men de ser också de skyltar som klart och tydligt talar om att det pågår hastighetsövervakning på vägen.

Hastighetsresultaten visar att de som kör fortast har minskat sina hastigheter betydligt mer än de som kör närmare hastighetsgränsen.

- Om man också ska ta den krassa ekonomiska sidan av det hela, så är det här oerhört effektivt ur trafiksäkerhetssynpunkt. Bruttobesparingarna ligger på 125 miljoner kronor, säger Gunnar Andersson. Minskade kostnader för personskador, fordon och miljö.

Kostnaderna för Vägverket och polisen för stolpar, el, kameror och datorer, ligger på 42 miljoner kronor, vilket gör att samhället får en nettovinst på två kronor per insatt krona, konstaterar Gunnar Andersson.

- Resultaten talar för sig själva. Nu fortsätter försöken. Jag tror att man nu har ungefär 20 sträckor igång, och när det här året är slut kommer det att finnas ungefär 30 sträckor i gång. Dessutom är trycket ganska stort på Rikspolisstyrelsen från polisdistrikten ute i landet om att få komma med i den här utbyggnaden, säger Gunnar Andersson.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.