Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Sverige

"Fel kulor på mordplatsen"

De kulor som hittades på Sveavägen efter mordet är inte mordkulorna som sköts mot makarna Palme, enligt en teknisk undersökning som den sydafrikanska undersökningsgruppen initierat.

Anders Lexne, generalagent för Smith & Wesson i Sverige, säger samma sak - de upphittade kulorna är för oskadade för att kunna ha hittats så nära mordplatsen.

Kommissarie Vincent Lange, pensionerad chef för Stockholmspolisens tekniska rotel, vidhåller dock sin ursprungliga inställning.

- Det finns skador också på dessa kulor, som hittades nära mordplatsen men som kan ha sparkats eller förts dit av människors rörelse på Sveavägen. Avspärrningarna var inte så stora efter mordet, säger Lange.

Den sydafrikanska undersökningsgruppen har anlitat en internationellt erfaren kriminaltekniker, Wollie Wolmarans, som har gjort en egen utvärdering av det tekniska materialet som handlar om mordkulorna i Palmematerialet.

Wolmarans har inte haft tillgång till alla originalhandlingar och fotografier, men hans slutsats är ändå klar.

En kula som krossar offrets ryggrad och bröstben, och lämnar ett större utgångshål än ingångshål, måste uppvisa större skador än de båda upphittade kulorna har.

Även andra tekniska argument gör att Wolmarans klart deklarerar:

"De båda kulorna, benämnda Q2 och Q3 av FBI, som hittades på Sveavägen, är inte de kulor som dödade Mr P och precis missade Mrs P."

- Jag kunde inte uttryckt det bättre själv. Att hitta så pass odeformerade kulor så här nära mordplatsen är fullständigt osannolikt, i alla fall den som hittades vid pelaren bara några meter från mordplatsen, säger Anders Lexne, generalagent för Smith & Wesson i Sverige.

- Sådana här kulor har en oerhörd kraft när de skjuts, och om de slår i väggar eller annat blir de kraftigt deformerade.

Den undersökning som konstaterat att blyisotopsammansättningen hos mordkulorna är densamma som i rester på makarna Palmes kläder, menar Lexne kan förklaras.

- Om andra kulor lagts ut för att orsaka villospår, kan de ha tagits från samma kok i fabriken som de upphittade kulorna.

Vincent Lange, vid tiden för mordet chef för polisens tekniska rotel, ledde undersökningen av mordplatsen. Trots att korsningen Sveavägen/Tunnelgatan undersöktes mycket noggrant redan under mordnatten hittades inga kulor då.

- Min första uppfattning var också att kulorna inte kunde ha hamnat där de sedan hittades.

- Det är klart att mordkulan inte kan ha hamnat så nära mordplatsen vid beskjutningen, men det rörde sig mycket folk på Sveavägen under dygnen efter mordet, kulan kan ha sparkats dit från en plats längre upp på gatan.

- Jag gjorde provskjutningar och undersökte noga hur sådana här kulor beter sig, och de skador som kulorna faktiskt har kan ha uppstått när de sköts mot paret Palme. Däremot har de inte gått mot några väggar - då hade de mycket riktigt blivit mer deformerade, säger Lange.

Fakta/Mordkulorna

Den kula som enligt utredningen dödade Olof Palme hittades söndagen den 2 mars, ett och ett halvt dygn efter mordet, av en privatperson bakom en pelare vid nedgången till tunnelbanan några meter från mordplatsen.

Den andra kulan, som snuddade Lisbet Palme, hittades på morgonen efter mordet, också av en privatperson på andra sidan Sveavägen från mordplatsen räknat.

Båda kulorna var i det närmaste intakta, med små avfasningar på själva spetsen.

Om de upphittade kulorna är de riktiga mordkulorna, vilket Palmegruppen hävdar, måste märken efter revolverpipans räfflor och bommar på kulorna stämma med mordvapnets. Vapnet är inte hittat.

Bild

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.