Om den våldtäktsdömda pojken inte Bjästa inte fått ett sådant massivt stöd från omgivningen hade kanske inte den andra våldtäkten behövt ske. Det menar psykologen Julie Richter som arbetar med unga sexualförövare på Bärby Ungdomshem utanför Uppsala.
Att behandla unga sexualförövare är komplicerat och det tar ofta lång tid att bryta igenom den mur av förnekelse som förövaren i många fall förskansar sig bakom. Skälen till att det ofta tar tid att erkänna, både för sig själv och andra, är många men handlar i de flesta fall om en rädsla för att stötas bort.
– Förnekelsen ser väldigt olika ut. Vissa nekar till att ens ha varit på platsen, andra medger sex men förnekar våldtäkt. Ibland är det helt enkelt för tungt att erkänna att man begått ett allvarligt brott, förklarar Julie Richter.
När det gäller händelsen i Bjästa så erkände den nu dömde pojken redan på ett tidigt stadium. Men en stor del av hans omgivning, föräldrar och kompisar, förnekade det inträffade och la skulden på de två våldtagna flickorna.
– Min spontana reaktion är att om pojken inte fått det här massiva stödet från omgivningen så hade den andra våldtäkten kanske inte behövt inträffa. Nu fick han i stället signalerna att hans beteende var okej, säger Julie Richter.
Men hur är det möjligt för omgivningen att fortsätta förneka pojkens brott när han själv erkänt och befunnits skyldig?
– När det gäller ens barn, bror eller vän kan det innebära en personlig kränkning att behöva erkänna för sig själv att personen begått ett allvarligt brott.
Den 14-åriga flickan tvingades flytta från orten medan pojken fick en stödgrupp på Facebook. Hur kommer det sig?
– Vi människor vill göra som andra, det krävs mod att gå emot. Man tvekar kanske och i tveksamheten är det svårt att säga emot. Man påverkas av opinionen och påtryckningar utifrån.
Julie Richter tycker att händelseutvecklingen i Bjästa också visar på dålig tilltro till den svenska rättssäkerheten. När man inte ens tror på en fällande dom och förmår agera därefter då är man ute på djupt vatten, menar Richter.
Sedan SVT:s Uppdrag granskning avslöjade alla turer kring våldtäktsfallen i Bjästa har debatten rasat på samtliga nivåer i samhället. På bara några dagar har den dömda pojken gått från att vara stöttad och uppbackad till att bli den hackkyckling som de två flickorna tidigare var. En utveckling Julie Richter inte tycker om.
– Målet måste vara att få den här pojken att fortsätta sitt liv utan att begå fler brott. Vi måste tänka långsiktigt och tänka på det faktum att det handlar om en ung pojke.