Ta en titt på ett modernt bröllop eller minns hur det lät under försommaren då det togs studenten. Lagom är inte det första ord som slår en.
Svensken älskar fest och märkvärdigheter. Och lyx. Bara man får ta ut svängarna ordentligt.
Att vi partajar hårdare än någonsin visar sig i alkoholstatistiken. Vi dricker betydligt mer nu än för några år sedan. Chartersemestern har importerats hem och det är afterbeach och afterski och afterwork. Ölen efter jobbet och ett vinglas till vardagsmiddagen. Utskänkningsställena ökar i antal och har öppet allt senare om nätterna. Det har tillkommit kontinentala vanor utan att vi för den sakens skull har slutat tuta i oss rejält under helgen. I dag dricker vi två liter ren sprit mer per år och person än vad vi gjorde för tjugo år sedan. Totalt dricker en svensk person från femton års ålder tio liter ren sprit per år.
I stället för att man som tidigare delade en flaska vin till helgen, kan man nu trycka på lådkranen veckorna igenom. Lådvinet står för en del av den ökande alkoholkonsumtionen, tror man på Systembolaget. Hälften av allt vin som säljs i Sverige säljs i box. Och Björn Rydberg, pressansvarig på Systembolaget, tror att det främst är kvinnor femtioplus som trycker på plastkranen. Kvinnor står över huvud taget mest för ökningen. Tidigare drack inte kvinnor särskilt mycket i Sverige. Kvinnan stod och vred händerna oroligt medan mannen drack starksprit under helgen.
Den svenska traditionen, att tömma ett helrör och slåss och leva rövare, lever tyvärr kvar i viss mån än i dag. Att dricka för att bli full. De kontinentala vanorna har tillkommit, medan de gamla spritvanorna finns kvar.
Vi har dock fortfarande stränga sociala tabun när det gäller drickandet. Att köra bil efter att ha druckit alkohol går inte ens att skämta om. Att ta en sup på jobbet är en social blunder.
Afterwork-ölen är däremot helt okej numera. Och att vara "packad" på fester och helger är inte lika socialt pinsamt längre. Det behöver inte betyda i andras ögon att du har problem med spriten. Att som kvinna vara onykter eller full är heller inte lika pinsamt. För en generation sedan kunde kvinnor inte ens röka på gatan utan att det betraktades som syndigt och fel.
Svensken i dag vill ha lyx, och något som ökar stort är champagneförsäljningen. Drygt en miljon korkar smälls av i Sverige under ett år numera. Att jämföra med ungefär 250.000 flaskor i början av åttiotalet. Av märket Bollinger dricker vi mest i världen.
Överallt märker man tecken på svenskens nyväckta och ökade intresse av lyx och det extraordinära.
Låt oss göra ett stickprov: Om man ringer runt bland olika företag som hyr ut limousiner, till exempel, säger de ungefär samma sak. Efterfrågan ökar enormt och det är så kallat vanligt folk som står för det. Man vill åka ståndsmässigt till festen. Man vill göra sig märkvärdig. Leka att man kan flasha med cashen, även om man inte kan det egentligen. Men man kan spara ihop för att få låtsas en stund.
"Elittänkandet ökar och det är vem som helst som står för ökningen", säger en limousinuthyrare. "Fler vanliga vill förgylla en entré", säger en annan.
Det kostar några tusen att hyra en limousin. Men bilen rymmer å andra sidan ganska många som kan dela på kostnaden. Vad det gäller bilarna i sig, så vill man förstås få ut så mycket lyx som möjligt under timmen man kostar på sig.
En sådan populär lyxbil är Hummerlimousinen som rymmer "imponerande lasershow, rökmaskin, diskoljud och artificiell stjärnhimmel". Företaget som hyr ut den säger att det kan vara niondeklassare som vill sluta grundskolan med puka och fanfar.
Om man kollar på nätet, så dyker det upp allt fler nystartade företag som satsar just på lyx. Lasse Schmidt på Upplevelse Present.se, ett lyxuthyrarföretag, säger att det har blivit en folklig företeelse att prova på att leva lyxliv. Myten om det galna Stureplanslivet där man dränker Rolexklockan i en champagnecocktail har spridit sig som ett eftersträvansvärt sätt att ha roligt på. Och eftersom det är ytterst få förunnat att leva så tjusigt vill man pröva på en stund.
Lyxliv finns att köpa som paket och paketen innehåller extraordinära upplevelser. Prova att skjuta med en Magnum 44, prova att åka stridsflyg eller att köra en äkta rallybil. Eller så kan man köpa tjänsten "Prinsessa för en dag". Då skräddarsys programmet efter kundens drömmar, men det brukar finnas med limousine, champagne, hudvård och personal shopper i paketet.
Bel Air Limousine började hyra ut amerikanska lyxlimousiner 1992 och påstår sig vara först i Sverige med det. Affärerna går strålande och omsättningen ökar år från år. Där säger man att man vid allt fler festtillfällen, möhippor och kickoffer, vill lyxa till det så mycket man förmår. Man ser hur bröllopsklänningarna är allt dyrare och det är mer blingbling i ringarna. Extremt ska det vara.
Hur många brydde sig om alla hjärtans dag för femton år sedan? I dag regnar det rosor och geléhjärtan över den dagen. Ett annat exempel på hur vi svenskar numera gärna trycker festligheter till våra hjärtan är halloweenhelgen som tycks ha kommit för att stanna. Svenska barn växer upp med halloween som en svensk högtid bland andra. Till och med som en av de viktigare helgerna.
Det var för ungefär femton år sedan, då pigga företag började lansera halloween här hemma. De flesta av oss vuxna fnös och gjorde oss lustiga över påfundet. Möjligtvis kände man sig tvingad att köpa en häxhatt till ett tjatande dagisbarn, men det var inte mer än så. Nu har den kommit för att stanna.
Agneta Lilja är etnolog och högskolelektor vid Södertörns högskola. Hon har forskat om svenskars förändrade festvanor, och hon håller med om att vi nu festar betydligt mer än tidigare.
- Absolut. Det ska vara häftigare och glittrigare och mer champagne. Allt sådant som man förknippade med dålig smak för kanske tjugo, trettio år sedan är vad man vill ha i dag. Vi är påverkade av teveserier och av hur popstjärnor och liknande lever i dag.
- Vi är mer individualister i dag också, fortsätter Agneta Lilja, vilket gör att man vill poängtera vilken stjärna man är.
Till exempel ska man bjuda tjusigare. Agneta Lilja jämför med hur det var på sjuttiotalet, när man bjöd på en sallad och alla fick ta med sig egen dricka. Det fungerar bara i dag om det är hemma hos någon väldigt ung eller väldigt fattig. Annars skulle man uppleva det som kränkande som gäst. I dag ska man bjuda på mycket mer. Den största anledningen till den här förändringen tror Agneta Lilja är invandrade medborgares vanor och traditioner, samt att vi reser mer.
- Att ta en afterwork-öl, som de gör nere på kontinenten, var otänkbart här hemma tidigare, om man inte var alkoholist.
Annat som vi har fått med invandringen är mer ballonger, fyrverkerier och en sorts lättsinne. Att janteandan skulle vara på utdöende, är Agneta Lilja dock mer skeptisk till. Den är svårutrotad, tror hon. Som exempel på hur den lever kvar, nämner hon hur det brukar vara om det är varmt och soligt några dagar. Vips börjar tidningarna varna för torka, missväxt och katastrof. Som att vi måste straffa oss om det är soligt en period.
En annan sak som ligger för svensken i dag är finsmakandet. Från att vara ett folk som skyfflat i sig falukorven utan större åthävor är vi numera oerhört krumbuktiga kring maten. Varenda tidning har en vinspalt. Och samma sak med maten. En olivolja är inte bara en olivolja längre. Förutom att olivoljan har blivit en självklarhet i varje svenskt hem så vet man om att det finns olika pressningar och sorter. Så är det med allt vi stoppar i oss. Ta te som exempel. Borta är den tid då te var lika med en sorts tepåse. Då te bara var te. Nu finns det svart te och rött te och vitt te och grönt te och oändliga variationer däremellan. Och på hyllorna i matbutikerna: du kan knappt hitta krossade tomater utan lite extra i burken såsom pestosmak eller lite chilisting. Burkar med crème fraiche och kesella med olika pigga inslag. Smaktillskotten i en vanlig flaska bubbelvatten kan variera i det oändliga. Infallen snubblar fram och gör de mest konstfulla piruetter - persimon och grape, lime och guava och granatäpple.
Svensken vill visa sig medveten. Vinprovningen har fått sin motsvarighet i chokladprovning, ölprovning och whiskyprovning. Man vill gärna veta var saker kommer ifrån och helst ha känslan av att man fått de yppersta av råvaror. Det ska gärna kännas exklusivt. Till och med lyxigt.
Ta som exempel det som tidigare var lyx i sig, choklad och glass. Nu tar man ett steg till, nu är det lyxchoklad och lyxglass.
Lyxglassar som Häagen-Dazs och Ben & Jerry har de två senaste åren ökat sin försäljning med 130 procent. För femtio kronor halvlitern trycker vi i oss glass som är proppfull av kakbitar, choklad och lyxiga såser. Tidigare räckte det att glassen hade jordgubbsmak, till exempel. Nu tryfferas glassarna med raffinemang, och fint och märkvärdigt ska det vara.
Fläsklägg? Rotmos? Sjömansbiff? Kalops? Eh ... vad?
Fråga en femtonåring och du får förklara vad du pratar om.
Nej, den svenska husmanskosten borde få en egen monter på Skansen. För svenska barn är det inte det minsta svenska längre, om man med svenskt menar att det är något som självklart hör till vardagen i det land man bor. Och det är väl det enda sätt man kan se det på. Från början kommer ju allting någon annanstans ifrån.
Och som det ser ut nu är det svenskaste som finns en pizza. Varenda liten ort har en pizzeria. Det finns 2.544 pizzerior i landet, jämfört med 45 ordinära korvställen. Allt om man kollar de gula sidorna, restaurangdelen, i hela landet. Uppstickare är kebabställen som det finns 502 av, eller thaikäk som man kan hitta på 199 ställen.
För tjugo år sedan visste knappt någon vad ciabatta, mozarella, panini, pesto eller serranoskinka var för något. I dag är sådant vanliga inslag på kaféerna ihop med latten, macchiaton eller chaiteet. Vanliga svenska konditorivaror som prinsessbakelse och gräddtårta är utbytta mot amerikanska muffins, croissanter och bakverk med kesella och fromage.
Hälsotänkandet präglar det vi sätter i oss. Borta är vita feta såser, borta är den röda Princen på vaxduken hemma. Ingen röker över huvud taget hemma längre. Den som gör det är asocial. Finsmakarnäsan kan ta skada, om inte annat.