Raggmunk med fläsk, men utan själva raggmunken. Och till efterrätt en semla - men utan bullen och endast grädden. Så ser menyn ut för Annika Dahlqvist när vi på fettisdagen träffas för lunch på Stadshusverandan i Sundsvall. Bara för några år sedan hade hon gjort tvärtom. Ätit potatisplättarna och vetebullen och avstått från allt det feta. Hon ser maten som medicin som ska göra en frisk. Om man äter rätt mat förstås. Vitt bröd, pasta, socker, margarin och potatis är dålig mat som gör en tjock och sjuk påstår hon utan att tveka.
Det vore fel att kalla hennes idéer om mat för kostråd. De är mycket större än så. Övertygelse eller mirakelinsikt passar bättre. Och hon propagerar för dessa med en kompromisslöshet och självsäkerhet som vore hon nyfrälst.
- Det är ett mirakel vi talar om. Det finns nämligen inga nackdelar med min kost utan bara fördelar. Det är lika omvälvande som när Kopernikus lanserade teorierna om att det var solen och inte jorden som var universums medelpunkt.
Problemet för Annika Dahlqvist är att en stor del av det medicinska och vetenskapliga "etablissemanget" som hon kallar dem inte håller med henne.
Vilka ingår i etablissemanget?
- Det är kostprofessorerna, dietisterna, Livsmedelsverket och överviktsenheterna på de stora medicinklinikerna på sjukhusen. Jag brukar kalla dem kostrådsetablissemanget eftersom de påstår att lösningen på folks överviktsproblem är att de ska motionera mer och äta mindre. Detta tror jag är helt fel.
Det har gått några veckor sedan hon tvingade Socialstyrelsen på knä och erkänna att hennes uppmaningar till diabetessjuka och överviktiga att äta fullvärdigt fett och helst inga kolhydrater inte stod i strid med vetenskapliga bevis eller beprövad erfarenhet. Utslaget kom sedan ett par dietister i Värmland hört talas om hennes ordinationer till diabetessjuka och anmält henne. Hade dietisterna vunnit hade hon kanske förlorat sin läkarlegitimation.
Hur har du och din familj påverkats av den här debatten?
- Personligen har jag blivit mindre socialt aktiv. Jag ägnar mig mest åt arbete för att försörja mig, och åt kostfrågan. Men jag känner mig till freds med det livet. Det känns bra att göra något som man upplever meningsfullt för människornas hälsa. Min familj får väl inte all den uppmärksamhet som de skulle kunna få från mig, men jag är inte helt hopplös heller. Jag åker till exempel med på semesterresor när det förväntas av mig.
Vad hade hänt om du blivit fälld?
- Jag skulle ha fortsatt propagera för fet mat utan snabba kolhydrater även om Socialstyrelsen pekat ut mig som kvacksalvare och tagit ifrån mig min läkarlegitimation. I och för sig skulle jag då inte kunna försörja mig som läkare mer, men jag kunde ta jobb som städerska eller vad som helst. Jag har ju en stabil familjesituation och skulle inte gå under för det.
Allt började på hösten 2004 när hennes dotter Kristina deltog i ett experiment under sin läkarutbildning vid Umeås universitetssjukhus. Provet gick ut på att försöka gå ned i vikt med hjälp av olika metoder. Hennes grupp hade valt att satsa på att begränsa intaget av kolhydrater så mycket som möjligt och i stället äta fullvärdigt fett. Hon gick ned tre kilo på en vecka. Resultatet fick hennes mamma att göra likadant. Annika Dahlqvist var då en överviktig distriktsläkare i 50-årsåldern på vårdcentralen i Njurunda söder om Sundsvall.
- Jag hade prövat allt för att gå ned i vikt. Jag vägde minst 15 kilo för mycket sedan 20-årsåldern. Jag blev fet genom en olycklig kombination av varma mackor och den första generationens p-piller som hade så mycket östrogen att man svällde upp som en ballong. Innan dess, när jag bodde hemma hos mina föräldrar på bondgården utanför Örnsköldsvik, var jag smal.
I oktober 2004 slutade Annika Dahlqvist att äta kolhydrater och bredde på ordentligt med fet ost, smör, grädde, fläsk. Resultatet kom snabbt. Hon tappade 18 kilo på sex månader och blev fri från ledbesvär och magkatarr.
- Förr var jag neurotisk vad gällde min vikt. Var jämt jättehungrig och jättesugen. Det blev mycket bröd och frukostflingor och smala mejerivaror. I dag är jag aldrig sugen i "olaga tid" och har aldrig någon blodsockerkris.
Så snart Annika Dahlqvist började gå ut med rekommendationerna till sina patienter började det jäsa bland landets dietister. Hur skulle det se ut om en läkare i Njurunda började ordinera mat som var stick i stäv mot dietisternas råd? Och hur kunde hon påstå att denna kost kan förebygga sjukdomar som bildskärmskänslighet till problem med amalgamfyllningar i tänderna.
- Som läkare trodde jag att jag förstod hur kroppen fungerade, men detta var något helt nytt. Med mina egna erfarenheter som grund började jag ordinera mina överviktiga diabetespatienter på vårdcentralen i Njurunda samma mat jag själv åt. Jag kunde inte undanhålla dem denna insikt.
När ledningen för den privata vårdcentralen i Njurunda fick veta vad Annika Dahlqvist rådde sina patienter till blev de oroliga för att det skulle hota hela verksamheten. Innan kontraktet med landstinget skulle förnyas fick hon därför en muntlig varning år 2006 att sluta med sina kostråd. Klinikchefen var rädd för att de inte skulle få nytt kontrakt om det kom fram att en av läkarna gick emot den etablerade läkarvetenskapen.
Trots detta fortsatte Annika Dahlqvist med sina kostråd. Då skickade ledningen en skriftlig varning där hon hotades med uppsägning på grund av olydnad och illojalitet om hon så mycket som en enda gång till nämnde ordet lågkolhydratkost inom vårdcentralens väggar.
- Då fick jag nog och sade upp mig själv. Det var tungt att lämna den arbetsplats där jag trivts och fungerat i över femton år. Men jag ångrar mig inte. Det är den här frågan jag vill ägna mig åt resten av mitt liv. Och jag ger mig inte förrän jag ändrat kostråden i hela världen.
I dag försörjer sig Annika Dahlqvist på att jobba jourer på Sundsvalls sjukhus. Två till tre jourer i veckan brukar det bli, och det räcker för henne. En del av Annika Dahlqvists kritiker har anklagat henne för att sko sig på folks överviktsproblem.
- Detta är alldeles fel. Jag har för säkerhets skull avstått från att ta ut något arvode från bokförlaget som gett ut min bok "Doktor Dahlqvists blogg". Pengarna stannar kvar på ett konto där och används bara till undersökningar om mat, översättningar och annat som kan föra sakfrågorna framåt. Och jag tar aldrig betalt för föreläsningarna jag håller runt om i landet.
Efter beskedet från Socialstyrelsen att Annika Dahlqvists kostråd inte står i strid med vetenskap och beprövad erfarenhet så har hennes hemsida bokstavligen exploderat. Hundratals mejl och chattinlägg kommer varje dag. De flesta vill ha råd och konsultationer om vad de ska äta för att gå ned i vikt. Många mejl kommer också från sjuka människor.
- Jag försöker så långt jag kan och hinner att berätta för folk vad jag tycker är en bra kost. Men jag gör det som privatperson. Jag kan inte ta på mig att vara konsulterande läkare för alla dessa människor. Jag har ju ingen möjlighet att föra journal eller följa upp deras svårigheter. Detta är ett problem. Jag vet inte exakt var gränsen går mellan min roll som läkare och privatperson.
På hemmaplan har hon inte helt lyckats med att få med sin man Göran och döttrarna Karin och Kristina på den nya dieten. Samtliga äter kolhydrater.
Vad händer när du blir bjuden på middag och det inte serveras fet stenåldersmat?
- Jag petar bort allt jag inte vill ha. Det går oftast bra. På en pizza kan man ju alltid äta det som ligger ovanpå. Den svåraste maten är lasagne och pastasallad där allt är sammanblandat.
Vi rör oss inte lika mycket som på stenåldern. Påverkar livsstilen vårt matbehov?
- Lagom mängd motion ingår som en självklar del i kostråden. Det kan inte vara bra att gnola omkring i motionsspåren flera timmar om dagen. Det sliter bara ut kroppen, särskilt för dem som är överviktiga. Man kan bara hoppas att alla som är ute och går stavgång eller joggar njuter av det och inte inbillar sig att det är så himla nyttigt och gör att de går ned i vikt. Under de år jag var överviktig cyklade jag jämt och ständigt och slet ut mina knäleder på grund av detta.