Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Sverige

Fet mat orsakar inte övervikt

Fet kost gör oss inte feta. Det visar den hittills största studien med 90.000 deltagare. Den fettsnåla nyckelhålsmärkningen saknar vetenskapligt stöd och bör skrotas, anser en ledande svensk forskare.

– Två generationer svenskar har fått fel kostrekommendationer och har jagat fett i onödan. Det är dags att se över kostråden och basera dem på modern vetenskap, säger Göran Berglund, professor i internmedicin vid Lunds universitet.

Han får stöd i en ny stor brittisk studie, som visar att rädslan för fet mat är överdriven. Åtminstone när det gäller risken för övervikt.

Forskaren Nita Forouhi vid Institutet för metaboliska vetenskaper i Cambridge har tillsammans med sina medarbetare undersökt om andelen fett i kosten påverkar risken för viktökning på lång sikt. De har analyserat matvanorna hos 90.000 personer i Danmark, Nederländerna, Storbritannien, Tyskland och Italien under tio år.

Nita Forouhi fann inget samband mellan andelen fett i maten och om de gick upp i vikt eller inte. Det spelade inte heller någon roll hur mycket mättat eller fleromättat fett deltagarna fick i sig. Alla gick upp ungefär ett kilo i vikt i snitt.

”Det betyder att vi inte ska fokusera på fettet i maten om vi vill hålla en hälsosam vikt. I stället bör vi äta en balanserad diet och göra av med kalorierna vi får i oss genom att vara fysiskt aktiva”, skriver Nita Forouhi i e-post till DN.

Hur mycket och vilken sorts fett vi bör äta för att undvika övervikt och sjukdom är en omdebatterad fråga bland forskare. Livsmedelsverket anser att vi bör hålla igen på fettet. Myndigheten rekommenderar att högst 25–35 procent av matens energi ska komma från fett. Livsmedelsverkets symbol Nyckelhålet får därför användas på produkter och restaurangluncher som är fettsnåla.

Forskaren Göran Berglund anser att den nya brittiska studien visar att Livsmedelsverkets råd saknar vetenskapligt stöd. Även Världshälsoorganisationen WHO:s experter kom i höstas fram till att det inte går att dra några slutsatser om sambandet mellan fett i maten, övervikt och hjärt-kärlsjukdom.

– Men Livsmedelsverket fortsätter att betona att man ska minska på fettet för hälsans skull, säger Berglund, som ser fram emot att njuta av julbordets feta lax och sillar.

Annica Sohlström, som är chef för nutritionsavdelningen vid Livsmedelsverket, menar att kostråden och nyckehålsmärkningen bygger på den senaste vetenskapen.

– Vi försöker få till en balans i energifördelningen mellan fett, protein och kolhydrater som underlättar för oss att få alla näringsämnen. När det gäller vikten är det viktigaste hur många kalorier man äter, inte fördelningen, säger hon.

De nuvarande näringsrekommendationerna kom 2004. De uppdateras nu och presenteras om två år.

– Det är för tidigt att säga något hur de kommer att se ut. Men nya viktiga studier tas givetvis med i arbetet, säger Annica Sohlström.

Vår kost innehåller 35 procent fett i snitt

De svenska näringsrekommendationerna anger vad en person behöver av energi och näringsämnen för tillväxt och livsfunktioner. Enligt dessa bör vi få i oss 25–35 procent fett, 10–20 procent proteiner och resten kolhydrater. Rekommendationerna utgör grunden för Livsmedelsverkets kostråd.

Nyckelhålsmärkta produkter innehåller mindre fett, socker och salt än andra motsvarande produkter. Färdigmat får innehålla högst 30 procent fett. Högst 2 procent av det fett som ingår i produkten får vara industriellt framställda transfetter.

Bröd måste innehålla minst 25 procent fullkorn, frukostflingor ska innehålla minst 50 procent. I dag innehåller den svenska kosten i genomsnitt 35 procent fett.

Källa: Livsmedelsverket