Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Sverige

Fick panikångest av kraven och stressen

Mer än var tionde ungdom tycker att livet känns meningslöst. Ännu fler upplever livet som svårt och många är stressade, visar en ny undersökning. Nadia, 23, fick panikångest och magkatarr av stressen.

Ny utbildning på universitetet, jobb och dans. Nadia Carvajal Granstedt hade fullt upp, men inte mer än någon annan tyckte hon. Hon kände sig bara så trött.

– Jag trodde att jag var sjuk, och tog flera blodprov. Till slut fick jag diagnosen stress och magkatarr.

Sedan kom panikångestattackerna. De förvärrades under sommaren och till slut hade hon svårt att gå ut bland folk.

I dag, ett år senare, mår Nadia bättre efter många läkarbesök och psykologsamtal.

Hon är inte ensam om sin upplevelse. En tredjedel av svenska ungdomar i åldrarna 15–24 år tycker att livet är svårt. Var tionde är missnöjd med sin tillvaro och lika många upplever livet som meningslöst.

Det visar Ungdomsrapporten, en studie gjord av Ungdomsbarometern på uppdrag av Skandia.

– Det är fruktansvärt sorgliga siffror. Visst är livet tufft som tonåring, men Sverige som välfärdssamhälle borde ha en högre ambition än att låta en tredjedel av våra ungdomar att uppfatta livet som svårt, säger Lena Hök, hållbarhetschef på Skandia.

Undersökningen visar också att var fjärde ungdom har dåligt självförtroende och att en knapp tiondel uppfattar livet som otryggt.

Att så många ungdomar mår dåligt är ingen överraskning för Barnens rätt i samhället, Bris.

– Vi ser i princip samma bild i vår stödverksamhet. Det handlar om alla typer av symtom på psykisk ohälsa: depression, ångest, självskadebeteende, ätstörningar och självmordstankar, men också dåligt självförtroende, stress och uppgivenhet, säger Karin Johansson, psykolog och utredare på Bris.

En stor del av de unga känner sig stressade. Höga krav på sig själv är den vanligaste orsaken. Nära varannan flicka känner sig stressad av de egna förväntningarna och knappt 40 procent av pojkarna.

– Tjejerna har högre krav på sig. De har sämre självförtroende fast det går bättre för dem i skolan, säger läkaren och folkhälsovetaren Lars Jerdén.

Han är forskare vid Centrum för klinisk forskning i Dalarna, som tillsammans med enheten för pediatrik vid Umeå universitet har gjort en studie där man följde 1 000 ungdomar från högstadiet till slutet av gymnasiet. Undersökningen visar att ungdomarnas självupplevda psykiska hälsa försämras kraftigt under högstadiet. I djupintervjuer framkom också att begreppet ”stress” ofta används som synonym för att ”må dåligt”.

– Om ungdomar säger att de är stressade är det en varningssignal, säger Lars Jerdén.

Stress är något som både Nadia Carvajal Granstedt och hennes kompis Niki Kohmareh, 22, känner igen. Niki pluggar företagsekonomi, har flera jobb och är dessutom fotbollstränare för ett juniorlag.

– Jag lägger mycket stress på mig själv. Det känns som att man måste göra det för att komma dit man vill, säger han.

Niki och Nadia upplever att det finns en press på unga att ha många bollar i luften samtidigt, och dessutom vara bra på det man gör.

– Man ska plugga, ha ett bra jobb, flytta hemifrån. Det känns som att man ska vara så förbannat stark hela tiden, säger Nadia Carvajal Granstedt.

Även om forskningen på området inte alltid är jämförbar visar undersökningar att den psykiska hälsan bland unga blir allt sämre.

– Jämfört med 80-talet är det dubbelt så många som mår dåligt. 90-talet var ett dåligt decennium för psykisk hälsa hos både ungdomar och vuxna, med ekonomisk kris, stora åtstramningar på arbetsmarknaden och en markant ökning av inkomstojämlikheten, säger Lars Jerdén.

Flera av de faktorerna känns igen i dag. Lars Jerdén anser att dagens ungdomsarbetslöshet är ett viktigt problem att få bukt med för att ungdomar ska må bättre.

– Man måste kunna påverka sin situation och då är jobb en viktig del.

Men både han och Karin Johansson på Bris understryker att man måste jobba på flera fronter samtidigt. Bland annat bör betygshetsen i skolan minskas.

– Det finns en väldig oro för att man inte ska klara skolan och att det sedan ska göra att man hamnar i ett utanförskap, säger Karin Johansson.

Det saknas också en plattform för att prata om livet och de problem man har, tycker hon. Det håller Nadia och Niki med om.

– Alla har gymkort och pratar om hur mycket man tränar. Men hur man mår psykiskt, det pratar man inte om, säger Nadia Carvajal Granstedt.

– Det är lite tabu, säger Niki Kohmareh.

Ungdomsrapporten

*Tre av fyra unga i åldrarna 15–24 år är nöjda med sin tillvaro. Var tionde ungdom är missnöjd. 18 procent är varken missnöjda eller nöjda.

*32 procent uppfattar livet som svårt och 12 procent tycker att livet är tråkigt.

*13 procent känner att livet är meningslöst och 9 procent uppfattar sitt liv som otryggt.

*En knapp fjärdedel av ungdomarna har dåligt självförtroende. 56 procent har bra självförtroende och 21 procent varken bra eller dåligt.

*De yngre ungdomarna, i åldrarna 15–19 år, har sämre självförtroende än de äldre. Det gäller särskilt yngre flickor.

*Unga med dåligt självförtroende upplever livet som svårare och är mer oroade för framtiden än unga med bra självförtroende.

*42 procent av ungdomarna känner sig stressade över förväntningar de har på sig själva.

*En tredjedel är stressade över sin kropp, vikt eller sitt utseende.
*Var tredje ung person är stressad över sin utbildning eller sitt jobb och lika många över framtiden.

*Flickor är mer stressade än pojkar. De ligger högre än pojkarna på alla stressfaktorer utom en: kärleksliv och partner. Förväntningar på sig själv, utseende och den egna ekonomin stressar flickor mest.

DN

Ungas psykiska hälsa

Flera studier tyder på att ungas psykiska hälsa blir allt sämre. Ett konkret exempel är antalet självmord bland unga, som har ökat något sedan 1990-talet. 124 unga i åldrarna 15–24 år tog livet av sig varje år under 2009– 2011. Omkring tio gånger så många försökte ta sitt liv.

Psykisk ohälsa är bestående problem, som varar under längre tid. Det skiljer sig från "normala kriser", som går över.

Källa: Socialstyrelsen/Karin Johansson, psykolog och utredare, Bris.