Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Sverige

Fiskar äter hellre plast än plankton

Abborrlarver föredrar att äta mikroplastpartiklar som förorenar haven framför deras naturliga föda plankton. Det gör dem slöa, leder till hög dödlighet och är en förklaring till varför vissa fiskbestånd minskar, visar en ny svensk studie.

Studien är ifrågasatt – se fotnot.

– Det mest chockartade var att se att de hellre åt plastpartiklar än zooplankton. Vi kunde se hur koncentrationen av mikroplastpartiklar stockades i magen på fiskarna, säger Oona Lönnstedt, forskare vid institutionen för ekologi och genetik vid Uppsala universitet, som står bakom studien tillsammans med professor Per Eklöf.

Studien, som under fredagen presenteras i den vetenskapliga tidskriften Science, visar hur negativt mikroplastpartiklar påverkar fiskarnas utvecklingsstadier. Abborrlarver som fick i sig platspartiklar (av polystyren) hade inte bara sämre tillväxt utan fick också ett förändrat beteende. De blev mindre aktiva än fiskar uppfödda på zooplankton och reagerade inte på doften av rovdjur, en livsviktig funktion. Det resulterade i att de blev fångade och uppätna mycket snabbare än fiskarna i en kontrollgrupp.

– Det här är starka resultat. Och att de inte känner doften från rovdjur är en helt ny upptäckt.

Foto: Environmental Images / UniversalPlastskräp som hamnar i havet bryts ned till mindre partiklar. Foto: Environmental Images / Universal

Över 1 000 fertiliserade abborrägg användes i studien. De hämtades från en å på Gotland – abborrar leker i sötvatten och tar sig sedan ut i haven – och sattes i laboratoriemiljö med naturligt sjö- och havsvatten. Där tillsattes tre olika halter av mikroplastkoncentrationer. En hög med 80 000 partiklar per 1 000 liter vatten, en med 10 000 partiklar per 1 000 liter vatten samt en helt utan mikroplastartiklar (kontrollgrupp).

– De här koncentrationerna var inte lika höga som de högsta i Östersjön är, men vi fann ändå bland annat ett väsentligt lägre antal kläckningar av ägg.

Författarna till studien anser att de nya rönen kan vara en viktig förklaring till minskningen av och den låga yngelöverlevnaden hos fiskarter som abborre och gädda.

Foto: – Allt hör naturligtvis samman, övergödning och annat, men vi tror att det här är en av mekanismerna bakom att beståndet av gäddor och abborrar gått ned så mycket, säger Oona Lönnstedt.

Mikroplastartiklar (mindre än fem millimeter) kommer från större plastskräp som brutits ned till små bitar genom nötning och av uv-strålning. De kan också härröra från hygienprodukter som tandkräm, ansiktskrämer eller fleecekläder.

– De finns också i mascara, läppstift, schampo och solskyddskrämer. I Kalifornien kommer hygienartiklar som innehåller mikroplast att fasas ut och Tyskland ligger långt fram för ett förbud. Sverige borde verkligen följa efter. Det finns ju miljövänligare alternativ.

Om några veckor är forskarna klara med en uppföljning av abborrstudien.

– Vi har undersökt mikroplastpartiklar i fler fiskarter, bland annat gädda och flundra. Resultaten så här långt ser likadana ut som för abborrarna, i gäddornas fall till och med starkare, säger Oona Lönnstedt.

Fotnot: Våren 2017 fastslog Centrala etikprövningsnämnden att forskarna fuskat med studien. Expert kräver att studien, som publicerats i Science, dras tillbaka. Läs mer här.

Fakta. Plast i havet

Minst 300 miljoner ton plast produceras i världen varje år. Ungefär 300 000 ton hamnar i havet.

Makroplast - plastbitar större än ca 5 millimeter.

Mikroplast – fragment på 0,3–5 millimeter, samma storlek som djurplankton.

Nanoplast – plastbitar som är en bråkdel av en millimeter.

Olika kemikalier som hamnar i våra hav är hydrofoba (de skyr vatten) men fäster på plastbitarna som därmed blir ännu giftigare.

I Sverige är Bohuskusten särskilt drabbad av plaster i havet på grund av havsvattenströmningarna. Plast har hittats i fisk, blåmusslor och skaldjur (krabbor och havskräftor).

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.