I november fattar Kriminalvårdens ledning beslut om vilka häkten och anstalter som kommer att läggas ner. Men redan nu har generaldirektören Lars Nylén pekat ut de 14 platser som drabbas, kan DN avslöja. Totalt beräknas 630 arbetstillfällen försvinna.
Sedan några år tillbaka har Kriminalvården skissat på tre specialfängelser, på begäran av förra regeringen. Det handlar om utbyggnader av Kumla, Hall och Saltvik. Specialfängelserna är en typ av säkerhetsanstalt i fängelset.
Kumlaprojektet stod färdigt sommaren 2009. Hallprojektet står klart vid årsskiftet och Saltvik, utanför Härnösand, invigs tredje november. Dessa projekt har varit en stor kostnad för Kriminalvården. Dessutom kommer det att kosta att hålla specialfängelserna i drift.
Pengarna som Kriminalvården fått sig tilldelade av regeringen för nästa år (totalt 7,3 miljarder kronor) är för lite. Därför kommer man att lägga fyra planerade projekt på is. Bland annat utveckling av verksamheten i Östersund och Haparanda. Kriminalvården kommer inte heller att ha råd att gå in i projekteringsstadiet för nya anstalter i Kristianstad och Norrköping.
Dessutom kommer 14 befintliga häkten och anstalter läggas ner. Ett par av dem, bland annat Viskan i Ånge, är redan nedlagda.
– En del av dem skulle vi lägga ner i alla fall i och med den platsutbyggnad som sker. Men nu kommer nedläggningen att ske i en mycket mer forcerad takt, säger generaldirektör Lars Nylén på Kriminalvårdenen.
Totalt handlar det om 850 platser som försvinner. Förutom de 14 utpekade platserna hänger även häktet och anstalten i Kalmar löst.
I Härnösand, där både häkte och anstalt läggs ner, kommer personalen att kunna förflyttas till nya Saltvik. På så sätt räddas 90 tjänster, enligt Nylén. Trots det räknar man med att 630 arbetstillfällen kommer att försvinna.
– Vi har inte fattat det formella beslutet ännu. Det ska vi göra i början av november, säger Nylén.
Flera av anstalterna som läggs ner är från 1800-talet. Många av häktena som läggs ner har tidigare delat lokal med polishuset, men när polisen har flyttat till nya lokaler har häktet fått stå kvar.
Flera av platserna anses i dag omoderna och inte ändamålsenliga enligt en modern kriminalvård. Samtidigt har polisen en allt större efterfrågan på häktesplatser i storstäderna. Nedläggningarna är därför en del i en strukturförändring som sker, enligt Lars Nylén.
Han säger att regeringen har gett ett tydligt besked att Kriminalvården nu själv får lösa situationen på bästa möjliga sätt utifrån de pengar som den tilldelas.
Hur känner du inför nedläggningarna?
– På ett sätt ligger det helt i linje med att vi underhåller verksamheten och förser storstäderna med platser. Sen är det tråkigt att fyra projekt läggs på is, planeringskostnaderna där kan vara pengar i sjön om inte projekten tas upp igen.