Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Sverige

Fler asylsökande än vad Migrationsverket väntat

Trots att färre nu söker asyl kan antalet för hela året bli större än vad Migrationsverkets huvudprognos tidigare har sagt. 170.000–175.000 asylsökande anges som en trolig nivå.

– Vårt huvudscenario var 160.000 asylsökande i år. Nu tror jag att antalet blir 170.000–175.000 personer, vilket fortfarande är inom det spann som vi angav i den senaste prognosen, säger Magnus Bengtsson, processägare för asylprocessen på Migrationsverket.

Under de senaste sju dagarna har cirka 3.200 personer ansökt om asyl i Sverige. Antalet har minskat stadigt sedan det låg på rekordnivåer på 8.000–10.000 per vecka.

– 3.200 på en vecka är också ett jättestort antal, det är lätt att glömma det när vi jämför med de tidigare höga nivåerna. Det är fortfarande högre värden än vad vi noterade under Bosnienkriget på 1990-talet, då antalet asylansökningar var rekordhögt. Överför man 3.200 till ett helår ger det över 150.000 personer, säger Magnus Bengtsson.

Tidigare kom den största gruppen asylsökande från Syrien, men nu utgörs huvudgruppen av personer från Afghanistan.

– Nu har det gått tillräcklig tid med det här förhållandet för att vi ska kunna kalla detta ett trendbrott.

En annan förändring som har noterats på sistone är att andelen så kallade Dublin-fall, som länge legat på en konstant nivå, tycks vara på väg att minska. Ett Dublin-fall innebär att det finns uppgifter om att den asylsökande har sökt asyl, haft en visering eller haft någon form av tillstånd i annat land och därför ska överföras till det landet, som ansvarar för den asylsökande.

– Att Dublin-fallen nu verkar vara på väg att bli färre tror vi beror på att det är så många sökande som är i omlopp och att de därför inte hinner registreras i andra länder.

Fram till och med november i år hade Migrationsverket avgjort närmare 52.900 asylärenden. Av dem var cirka 7.000 Dublin-fall och ytterligare 7.590 ansökningar föll bort för att personen exempelvis hade avvikit eller återtagit sin anmälan. Räknas de två grupperna bort fick 78 procent av de asylsökande uppehållstillstånd.

Mellan olika nationsgrupper finns det stora skillnader när det gäller avslag eller bifall på asylansökan. Bland personer från Eritrea och Syrien fick 100 procent uppehållstillstånd. För gruppen statslösa var det 95 procent och för afghaner 75 procent.

För dem från Bosnien och Hercegovina, Makedonien och Serbien har resultatet varit det motsatta; alla, utom några enstaka personer, har nekats uppehållstillstånd.

– I varje fall gör vi individuella prövningar. Ett bifall kan handla om krig, totalitära regimer eller sjukdomsbild.

I den politiska debatten har det talats om att införa ”säkra länder”, att de som kommer därifrån ska avvisas direkt. Vad som finns nu är snabbspår för en ”uppenbart ogrundad ansökan”. Det kan till exempel vara om personen hänvisar till att försörjning saknas i hemlandet, men därutöver uppger att det inte finns några problem som krig eller politiskt förtryck.

– De från västra Balkanländerna har länge hamnat i den gruppen. Nu ser vi även att det blir vanligare med personer från Albanien, säger Magnus Bengtsson.

Foto:

Fakta. Uppehållstillstånd

Det största antal från en nation som fick svenskt uppehållstillstånd under årets elva första månader var från Syrien, 17 086 personer. Näst flest kom från Eritrea, 6.133 personer, och tredje största ursprungsland var Afghanistan med 958 uppehållstillstånd.

Fakta. Sverige befrias från löftet om 5800 flyktingar

Sverige behöver inte ta emot flyktingar ur EU:s omfördelningssystem, men regeringen får vänta på svar på sitt nödrop om att andra EU-länder ska ta emot asylsökande från Sverige. Sverige åtog sig i september att ta emot drygt 5 800 flyktingar från Italien och Grekland, men befrias nu från det löftet. EU-kommissionen föreslår att inga asylsökande ska omfördelas till Sverige under ett år. TT

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.