Det handlar om barn som tvingas byta miljö, språk och namn.

– Det är det ultimata sveket, säger Lina Lundin, ordförande i Saknade barns nätverk.

Det är det ökande resandet och familjebildningarna över nationsgränserna som ligger bakom att fler barn förs bort från sin hemmiljö. På senare år handlar det om en trend i Sverige: fallen ökar och ligger nu stadigt över 100 per år.

– Det är vår uppfattning att det är ett växande problem, och inte bara i Sverige utan i andra länder också, säger departementsrådet Örjan Landelius, ansvarig på UD för ärenden om bortförda barn.

UD:s roll är att hjälpa svenska föräldrar – och även utländska föräldrar, i de fall barn förs till Sverige av svensk förälder – med framför allt fömedling av advokatkontakter. UD framhåller att man inte tar ställning för någon av föräldrarna i konflikten.

Särskilt svårt är det för de 39 barn som hålls kvar i länder som inte skrivit på den så kallade Haagkonventionen, en internationell överenskommelse om att bortförda barn så snart som möjligt ska återföras till sin hemmiljö.

Länderna som inte skrivit på finns ofta i Asien, Afrika och Mellanöstern.

– Vi har till exempel sju barn som kvarhålls i Libyen, det är det enskilt största landet just nu, säger Lina Lundin, ordförande i Saknade barns nätverk, SBN.

Enligt föreningen förs barnen ofta bort i samband med internationella skilsmässor. I ungefär hälften av fallen blir barnen kidnappade, andra hälften hålls kvar i samband med besök hos föräldern i utlandet.

I vissa muslimska länder kan det vara svårt för en svensk kvinna som skilt sig att få vårdnaden.

Men det första problemet är att få bekräftat var barnet finns eftersom många länder inte har ett system med mantalsskrivningar, som i Sverige.

Bara 30 procent av barnen som förs till länder som inte skrivit på Haagkonventionen kommer till rätta. För övriga länder handlar det om cirka 85 procent, enligt UD.

Regeringen har tillsatt en utredning om bland annat lagstiftningen kring barn som blivit olovligt bortförda. I dag kan en förälder, utan att begå ett brott, ta med sitt barn på semester utomlands och sedan strunta i att komma tillbaka. Regeringen vill göra en justering i regelverket som gör att han eller hon kan få ett straff.

– Jag vill att utredaren ska titta på det här och se om man behöver justera straffansvaret för den som bryter mot den gemensamma vårdnaden, säger justitieministern Beatrice Ask (M).

Hon vill samtidigt att fler länder ska underteckna Haagkonventionen.

– Jag försöker få kolleger i länder som inte skrivit på att förstå hur viktig den är.