Tidigare och tydligare. Det är ledorden i skolminister Jan Björklunds (fp) direktiv till den nya betygsutredningen. Framtidens system föreslås ha sju nivåer. Fem godkända och två typer av underkänt.
- Nu är det för långt mellan betygsstegen, det ska vara lättare att höja betygen och det ska löna sig att plugga, säger Jan Björklund.
Att regeringen valt just sju steg bygger inte på någon vetenskaplig sanning att det skulle vara mest lämpligt, utan har inspirerats av ECTS (European Credit Transfer System), som kommer införas på vissa svenska lärosäten.
En återgång till fem godkända betygssteg i Sverige handlar inte om att återinföra relativa betyg med på förhand bestämd fördelning. Kriterierna ska vara fortsatt målrealterade med tydliga kunskapskrav för varje steg, precis som i dag.
I nians slutbetyg och i gymnasiet införs två sorters icke godkänd-betyg. Varför två?
- Det finns behov av att skilja på de som anstränger sig och de som fullkomligt struntar i skolan.
Björklund föreslår också att första betyget ska ges redan i sjätte klass.
- I dag är vi bland de senaste i världen.
Kommer inte betyghetsen att öka bland eleverna?
- All stress är inte dålig. Att elever vill anstränga sig mer för att nå ett högre resultat är i grunden positivt, säger Björklund.
- Men den negativa stress ändå som finns, särskilt bland de så kallade "MVG-flickorna" med höga krav på sig själva, kommer att finnas kvar oavsett betygssystem.
Det problemet, menar han, måste lösas genom samtal med föräldrar och lärare för att dämpa ambitionerna.
Oppositionens skolpolitiska talesmän är samlat kritiska till regeringens betygsidéer.
Vänsterpartiet kommer att rösta emot förslaget. De vill inte ha några betyg alls.
- Betyg ser jag som direkt kunskapsfientliga, säger Rossana Dinamarca (v).
Miljöpartiet efterlyser en ordentlig utredning om hur kunskap ska mätas.
- Man måste ta hjälp av modern pedagogisk forskning när man utformar betyg, säger Mats Pertoft (mp).
Socialdemokraterna ogillar starkt förslaget inte är parlamentariskt förankrat. Sannolikt kommer de också att rösta emot.
- Det är väldigt stor risk att det här blir ett relativt system precis som vi hade tidigare, säger Maria Granlund (s).