Den folkpartistiske skolministern Jan Björklund tror sig ha hittat en modell som ska minska stök och bråk i skolan.
- Lärarnas befogenheter ska både bli större och tydligare. En lärare ska så långt det bara är möjligt alltid veta hur han eller hon får agera, säger Jan Björklund till DN.
För, fortsätter han, en lärare som inte vet sina befogenheter slutar agera. Detta av rädsla att hamna i rätten för egenmäktigt förfarande eller liknande.
Skollagsförslaget är inte helt färdigt än. Men DN kan presentera de stora förändringarna: grundskoleelever ska kunna stängas av från undervisning, vilket i dag bara är möjligt på gymnasiet. Gymnasister ska kunna få kvarsittning, i dag enbart tillåtet i grundskolan. Elever, både i gymnasiet och grundskolan, ska kunna flyttas från skolan. Jan Björklund ger få exempel på när de disciplinära åtgärderna bör gälla.
- Det kan vara tvunget att slå sönder gäng och hålla dem åtskilda, åtminstone under en tid, genom flytt eller avstängning. Framför allt för att skapa lugn på skolan, men det är ju ingen nackdel om eleven samtidigt får sig en tankeställare.
Dessa lärarbefogenheter fanns före 1985, säger skolministern.
- Då togs de bort."Skolan ska inte straffa eleverna", hette det.
I Skarpnäcks skola i södra Stockholm väcker den nya skolpolitiken debatt. Carina Rodin, lärare i trean, ser ingen vits med hårdare disciplin. Regler för disciplin blir väldigt subjektiva, det blir svårt att dra gränsen. Även om skolan har en policy att den som pratar för mycket ska åka ut, när är det? undrar Carina Rodin. Var lärares toleransnivå går är så individuellt.
- Att straffa barn löser inget och det finns oftast anledning till att de bråkiga eleverna bråkar. Jag tror inte något skulle kunna få mig till att beordra en kvarsittning.
Musikläraren Anders Sevdin ser möjligheten att beslagta störande föremål som en självklarhet. Däremot tycker han inte man kan göra det mer än dagen ut, inte under elevens fritid. Till kvarsittning är han mer kluven: skolan ska inte användas som bestraffning, men tid som förlorats genom stök måste tas igen.
- Att vi lärare får möjlighet att använda de här verktygen men slipper kravet att göra det känns bra.
Bland eleverna i sexan tycker ingen det är bra med avstängning.
- De som bråkar gör det för att få uppmärksamhet från sina vänner. Om man blir avstängd blir det nog ännu mer bråk och man missar bara ännu mer, säger Adina Jackson.
Sätt i stället stökiga elever i mindre klasser och låt föräldrarna själva "straffa" dem, lyder ett par elevförslag.
- Om man ringer hem, då blir föräldrarna sura och ger nog nåt slags straff hemma. För de bryr sig ju om sina barn, säger Denise Lekare.
Fem elever av 14 tycker kvarsittning är bra, tillräckligt tråkigt för att man ska skärpa sig. Skeptikerna säger att det är bättre att få jobba i kapp hemma.
Mattias Sjödin har erfarenhet av ett "straff" han tycker funkar. På sin förra skola fick han vid tre tillfällen skriva ner på ett papper varför han hade stökat.
- Det fick mig att tänka efter.