Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Sverige

Fler får sjukhusvård efter hundattacker

Foto: Alamy

Antalet personer som lagts in på sjukhus efter att ha blivit bitna eller angripna av hundar har ökat kraftigt de senaste tio åren, framgår av siffror från Socialstyrelsen.

2012 blev 326 personer inlagda efter att ha blivit angripna av hundar. Det är en ökning med mer än 40 procent jämfört med 2002, då 227 personer las in av samma anledning.

Samtidigt har antalet hundar ökat, med åtta procent från 2006 till 784 000 år 2012. Men ökningen av antalet hundar kan inte ensamt förklara ökningen i antalet angrepp som lett till inläggning på sjukhus.

Utöver dem som läggs in för vård tillkommer alla de som fått sina skador skötta i öppen vård. Det antalet är okänt, men det är ingen vågad gissning att det är väsentligt många fler än de som tvingats bli inlagda på sjukhus.

Debatten om så kallade kamphundar är på väg att ta ny fart, sedan en tio månader gammal flicka i Härnösand i helgen revs ned till marken av en hund av rasen amstaff, american staffordshire terrier. Flickan fördes till sjukhus, och ägaren till hunden är misstänkt för grovt vållande till kroppsskada.

Sedan början av 2000-talet har de raser som brukar räknas som kamphundar ökat i antal. I början av 2000-talet fanns till exempel cirka 250 amstaff i Sverige. Enligt Jordbruksverket, som driver hundregistret dit alla hundar ska anmälas, finns nu 6 275 amstaff i registret.

Polisen har ingen överblick över hur många hundangrepp som sker i landet, vilka hundar som står för angreppen, eller hur många hund­ägare som får hundförbud för att de inte klarat tillsynen av sina hundar.

Enligt en enkät till alla polismyndigheter 2006 polisanmäldes cirka 2 500 fall där hundar angrep människor. Hur många som avskrevs och hur många som gick vidare till åklagare och domstol är inte känt.

– Man kan ana att antalet ökat, men vi vet faktiskt inte, säger Thomas Eriksson, jurist vid enheten för polisrätt vid Rikspolisstyrelsen.

Svenska Kennelklubbens presstalesman Hans Rosenberg konstaterar att det inte går att peka ut någon särskild hundras bakom angreppen.

– Hade det varit så enkelt som att peka på en eller ett par hundraser hade vi krävt förbud för dem redan i slutet av 80-talet.

– Den gemensamma nämnaren är hundägare som inte tagit tillräckligt ansvar för sin hund.

Socialstyrelsens statistik säger inget om vilka som angripits.

– En del är fall av lek med hund, där hundägaren eller någon annan av en händelse blir biten, och att det inte var ett planerat angrepp från hundens sida, säger Hans Rosenberg.

Han konstaterar ändå att man kan se att en viss typ av människor söker sig till en viss typ av hundar för att därigenom kanske hävda sig.

– Kan de inte hantera hunden, kanske kompisen blir biten och då blir det ett fall till i statistiken. Men beror det på hunden, eller beror det på människan? säger han.

Vart sjunde till nionde år sker en dödsolycka med hund, så få att det inte går att dra några slutsatser av antalet.

– Alla olyckor är en för mycket. Det är därför vi trycker på att vi har ett ansvar som hundägare, säger Hans Rosenberg.

Fakta: Så säger lagen

Kamphundar är ett omdiskuterat samlingsnamn på hundar som avlats och tränats för slagsmål med andra hundar eller djur. Hundraser som brukar föras in under begreppet är bullterrier, american staffordshire terrier, staffordshire bullterrier och pitbullterrier.

I Sverige är det förbjudet att föda upp hundar som har extremt stor kamplust, är lättretade eller har en benägenhet att rikta sitt kampintresse mot människor. Däremot är ingen enskild ras förbjuden.

I lagen om tillsyn över hundar och katter föreskrivs bland annat att hundägare ska registrera sina hundar, att de har strikt ansvar för dem, vilket betyder att de alltid är ekonomiskt ansvariga för skador som orsakas av hunden. De som allvarligt brister i tillsyn kan av polisen förbjudas att inneha hund. Om man bryter mot detta kan man dömas till böter eller fängelse i ett år. Källor: NE och SFS

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.