Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Sverige

Fler inbrott trots säkrare hem

De senaste två åren har antalet larm i svenska hem ökat med 30 procent per år. Men trots att bostäderna börjar likna befästa borgar anmäldes fem procent fler inbrott under årets sju första månader.

Statistik från Brå visar att inbrotten ökat med fem procent från januari till juli i år jämfört med motsvarande period förra året, från 8.274 till 8.660. Villor och radhus står för en 18-procentig ökning medan lägenhetsinbrotten minskat med nio procent.

I år har exempelvis bostadsinbrotten i Blekinge ökat så att de är tillbaka på 2003 års nivå.

- Främst är det missbrukare och genomresande från våra grannländer som står för bostadsinbrotten. Smycken och ny teknologi är mest eftertraktat eftersom sådant är lätt att få kontanter för, säger Göran Janrell, kriminalkommisarie i Blekinge.

I ett längre perspektiv har grannsamverkan och larm på dörrar lett till att inbrottsstölderna minskat kraftigt. Sedan toppåret 1984 har bostadsinbrotten i Sverige minskat från 25.000 till 15.000, en minskning med 40 procent.

- Vi har bättre skydd i dag. Det är inte lätt att ta sig in i en svensk bostad nu för tiden, säger Leif Peterson, statistiker på Brottsförebyggandet rådet (Brå).

Swesec, paraplyorganisation för 450 säkerhetsföretag, uppskattar att det installeras 5.000 larm varje månad hos privatpersoner i Sverige. Installationerna har ökat med 30 procent två år i rad. Främst är det villalarm som efterfrågas.

- Men även lägenheter i flerbostadshus ses över. På bottenvåning installeras skydd för fönster och balkongdörr. På högre höjder skaffar man larm till ytterdörren, säger Anders Gustafsson, kanslichef på Swesec.

Han påpekar även att nya lås är grunden för ett boende utan inbrott.

- Ingen vet hur många nycklar som är på drift, så det förvånar mig att det inte säljs lika många lås som det säljs larm, säger han.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.