Fler infektioner blir dödliga

– Redan i dag dör omkring tio svenskar varje år på grund av bakterier som är resistenta mot antibiotika. De får infektioner som inte längre går att stoppa med antibiotika, säger Gunnar Kahlmeter, överläkare och ordförande i Europeiska kommittén för antibiotikafrågor.
 

Myndigheterna har i dag hyfsad koll på fem olika resistenta bakterier (se faktaruta). Men fler sorter blir långsamt motståndskraftiga mot antibiotika.
 

Fortsätter missbruket av de här läkemedlen är vi på väg mot en sjukvård utan fungerande antibiotika.
 

– Det finns inga nya antibiotika i pipelinen. Läkemedelsföretagen är knappast intresserade av att utveckla läkemedel som myndigheterna inför restriktioner på, säger Gunnar Kahlmeter.
 

Om tio år kommer vi att märka av konsekvenserna av den generösa användningen av antibiotika: Många ingrepp som nu är rutin blir inte längre möjliga. Det handlar till exempel om proteser i höfter och knän, olika hjärt- och kärloperationer och organtransplantationer.
 

– Det sannolika är att patienten får multiresistenta bakterier i sina sår. Bakterierna ger infektioner som inte går att stoppa. Många gånger kommer det inte att vara motiverat att göra operationen, säger Gunnar Kahlmeter.
 

Om tjugo år är risken stor att vi lever i ett samhälle utan fungerande antibiotika. Då kan infektioner som blodförgiftning och hjärnhinneinflammation oftare leda till döden – tillstånd som i dag nästan alltid kan botas med antibiotika. Utan läkemedel är risken att dö i till exempel blodförgiftning sjuttiofem procent.
 

På längre sikt kommer den ökade dödligheten att leda till att medellivslängden minskar i hela världen. Det kan enligt Gunnar Kahlmeter handla om tio år kortare liv för oss i Europa.
 

– Fler barn kommer att dö i späd ålder i svåra infektioner. Vi kommer inte att kunna ta för givet att alla barn i Sverige når vuxen ålder.
 

Gunnar Kahlmeter jämför antibiotikaresistens med klimatfrågan. Det är svårt att väcka allmänhetens engagemang.
 

– Många känner att det här är inte min fråga, det spelar ingen roll vad jag gör. En annan bortförklaring är att vi i Sverige sköter oss bra, resistensen är andra länders problem. Men faktum är att vi har råd att vara föregångare och då är det vår skyldighet att vara det!
 

Men det finns ljus i tunneln. Inom den mikrobiologiska forskningen försöker man till exempel hitta nya analysmetoder som gör det lättare att snabbt identifiera bakterier.
 

– Inom sjukvården, där många bakterier sprids, blir man också bättre på att hålla verksamheten fri från multiresistenta bakterier.

• Dela med andra
  • Facebook
  • Digg
  • Stumble Upon
  • Del.icio.us
  • Pusha
• Rätta artikeln
•  Textstorlek
• Tipsa
• Skriv ut