Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
Sverige

Fler kameror minskar inte brotten

Intresset för kamera­övervakning växer. Men kameror minskar inte våldsbrotten, visar en rapport från Brå. Nu granskar JO Skåne­polisen, som publicerar övervakningsbilder på misstänkta brottslingar på sin hemsida.

För att få kameraövervaka allmänna platser krävs tillstånd från länsstyrelsen. Varje tillstånd kan ha flera kameror. I dag finns runt 10.000 tillstånd i Sverige. Ansökningarna ökade under 2008 jämfört med året innan. Under förra året godkände länsstyrelsen nästan 1.000 nya tillstånd i hela landet, enligt DN:s granskning.

Madeleine Blixt, utredare vid Brottsförebyggande rådet, Brå, är inte förvånad.

– Jag tycker inte att man sett några tecken på att behovet av kameraövervakning är mättat. Det handlar delvis om att tekniken blir billigare och bättre, vilket gör att fler blir intresserade. Ju bättre tekniken är, desto lättare blir det att utreda brott.

I allmänna områden utomhus där våldsbrotten är överrepresenterade har kommunerna i större utsträckning ansökt och fått tillstånd. I våras presenterade Brå en rapport där man analyserade konsekvenserna efter att Landskrona installerat 16 övervakningskameror på fem gator i centrum. I området sker hälften av Landskronas alla anmälda våldsbrott utomhus. Rapporten visade att kameraövervakningen inte lett till en minskning av anmälda våldsbrott.

– Det är svårt att visa att kameraövervakningen förebygger brott i stadskärnor. Där det funkat bäst är på parkeringsplatser, det är ett koncentrerat område och brotten är planerade, säger Madeleine Blixt.

Skånepolisens Jan Landström, som arbetar med statistik, är inte heller överraskad av Brås analys.

– Våldsbrott har med alkohol och sinnesstämning att göra. När folk blir förbannade tittar de sig inte om efter en kamera innan de slår någon på käften, säger han.

Justitiekanslern Göran Lambertz tycker att det är ”problematiskt” med alltför utbredd övervakning:

– Det innebär en inskränkning i friheten, frihetskänslan och möjligheten att göra som man vill. Det är inte bra på sikt. Men kan man komma till rätta med brottslighet är det bra, man måste dock vara noga med att gå lagom långt, säger han.

Polisen i Skåne började i slutet av augusti publicera bilder på sin hemsida från allmän kamera­övervakning i jakten på misstänkta tjuvar. Man vill få allmänhetens hjälp med identifikationen. För att publicera dessa bilder krävs bland annat att publiceringen sker under pågående förundersökning och att brottet ger minst två års fängelse.

– Från vår utgångspunkt spelar det ingen roll om bilderna är från allmän plats. Kommer personer som inte har med saken att göra med på bild så maskerar vi dem, säger Mårten Unbeck, chefsjurist vid Skånepolisen.

Deras nya strategi granskas nu av justitieombudsmannen (JO). Polisen är ombedd att lämna in en redogörelse för de överväganden de gjort kring bildpubliceringen.

På allmän plats krävs tillstånd

Lagen om allmän kameraövervakning trädde i kraft den 1 juli 1998. Intresset av att förebygga och utreda brott ska spela större roll än integritetsaspekten.

För platser som inte är allmänna, exempelvis inne i banklokaler och butiker, behövs inget tillstånd. Dock måste en anmälan om övervakningen göras till länsstyrelsen. Privata utrymmen som bostäder och arbetsplatser där allmänheten inte tillåts uppehålla sig behöver inte heller tillstånd.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.