På minst 69 platser i landet tar kommuner eller klubbar ut avgifter. Fler lär tillkomma om Naturvårdsverket inte sätter upp stränga regler för hur kommunerna får ta betalt för skidspår i skogen.
Det är länge sedan var man spände på sig laggen och skidade ut i ett orört snötäcke. I dag kräver skidåkarna bättre spår, konstsnö och skejtningmöjligheter.
– Det kommer att bli fler och fler som inför spårpass och det är helt naturligt. Vi lever kvar i en gammal tradition om att det inte ska kosta något. Vem trampar upp sitt eget skidspår i dag? frågar sig Per Åke Ytterberg, nationell chef för längdskidåkningen inom Svenska skidförbundet.
Har ni mött motstånd?
– Det finns alltid folk som tycker detta är uppåt väggarna och hävdar detta med allemansrätten, men ett spår med konstsnö är en anläggning, säger Per Åke Ytterberg.
För flera distrikt inom Svenska skidförbundet är preparerade spår en överlevnadsfråga.
– Nu är avgifterna inarbetade och skidfolket protesterar inte, men man får ha lite koll så att ingen tjuvåker. Samtidigt vädjar vi till den goda viljan när det gäller betalningen, säger ordföranden i Hallands län Gunnar Johansson.
Östersunds kommun införde avgifter på Östersunds skidstadion nu i höst.
- Att betala för spår i skidstadion är ganska okej. Det är en helt annan sak att betala för ett mindre elljusspår, säger ordförande i Jämtland Härjedalens skidförbund.
Sollefteå kommun har också spåravgiftern, berättar ordförande i Ångermanlands skidförbund Carl-Gerhard Lindberg.
– Många har höga kostnader för snökanonsystem, men vi måste göra avgränsningar så att barn och unga slipper betala eller får låga avgifter, säger han.