Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Sverige

Fler kvinnor väljer yrken där män dominerar

Våra yrkesval bestäms till stor del utifrån våra kön. Men skillnaderna jämnas nu långsamt ut.

DN:s genomgång visar att det finns en tydlig trend inom flera yrken. Till exempel har antalet kvinnliga driftmaskinister ökat med hundratals procent på tolv år. Betydligt fler män arbetar i dag inom vård och omsorg.

– Wow, va’ häftigt!

En äldre dam blir märkbart överraskad. Folk höjer ofta på ögonbrynen när de får syn på Carina Johansson, 43 år. Men hon är van. Som kvinna och snickare sticker hon ut i en bransch som är mycket mansdominerad.

– Nästan alla kommentarer från omgivningen är positiva. Sedan finns det förstås också i branschen och bland kollegor en machokultur som är väldigt påtaglig, säger Carina Johansson som bor i Varberg.

Rolf Nissen, 59 år, från Stockholm är undersköterska. Han är man i ett kvinnodominerat yrke.

Han och Carina Johansson känner inte varandra, men deras beskrivningar av arbetslivet har ändå stora likheter.

De representerar tillsammans också den förändring som sakta sker inom våra könssegregerade yrken.

– Det kan ju ibland bli vissa jargonger på jobbet och då är det positivt att könssegregationen minskar. Bland arbetsgrupper med enbart kvinnor förekommer det ju till exempel ofta mycket avundsjuka. Det är ju fortfarande så att det finns manliga yrken och kvinnliga yrken. Men jag märker att det börjar luckras upp, säger Rolf Nissen.

Våra yrkesval bestäms till stor del av kön. Det är i sig inget nytt. Men DN:s genomgång visar att det finns en tydlig trend inom flera yrken. Allt fler män tar sig in i kvinnodominerade yrken, och vice versa. Några exempel:

År 2001 var 18 procent av köks- och restaurangbiträdena män. År 2013 ökade andelen till 32 procent.

År 2001 var 98 procent av personerna i yrkesgruppen ”gruv-, bergarbetare och stenhuggare” män. År 2013 minskade andelen till 94 procent.

Antal kvinnliga driftmaskinister har ökat från 122 stycken år 2001 till 1 161 stycken år 2013.

På samma sätt tar sig allt fler män in i vård- och omsorgsyrket.

Aldrig tidigare har vi haft så många kvinnliga målare, maskinförare och byggnadshantverkare.

2013 är den senaste uppgiften som finns tillgänglig i SCB:s yrkesregister. Jämförelser längre tillbaka än 2001 blir missvisande på grund av att yrkesindelningen har ändrats.

– Det finns ganska mycket forskning som visar att heterogena grupper är bättre än homogena grupper i yrken där det är viktigt att arbeta tillsammans. Till exempel visade en amerikansk studie nyligen att den självupplevda känslan inte alltid är bättre i blandade grupper, men att resultatet trots allt blir bättre, säger Jesper Roine, docent i nationalekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm.

När kvinnors och mäns genomsnittliga månadslöner jämförs har kvinnor i genomsnitt 86,8 procent av mäns löner. Det brukar liknas vid att kvinnor skulle arbeta gratis från mitten av november. Den stora skillnaden ger intrycket av ett enormt lönegap i samhället. Men gapet förklaras inte nödvändigtvis enbart med ojämställda lönesättningar inom ett yrke.

Lönegapet mellan män och kvinnor är faktiskt i stort sett borta inom flera yrkesgrupper. I tio av de 20 vanligaste yrkena i Sverige är kvinnornas lön som andel 98 procent eller högre, enligt DN:s genomgång. Dit hör till exempel lärare, vårdbiträden och försäljare inom dagligvaruhandeln.

Inom de yrken där löneskillnaden ändå är stor, så minskar gapet drastiskt inom nästan samtliga yrken.

Det är alltså snarare yrkesvalen som skapar de stora löneskillnader som ändå finns. Och där håller skillnaderna nu långsamt på att luckras upp.

DN:s analys visar att andelen kvinnor ökar i samtliga de tio yrkesgrupper som är mest mansdominerade (till exempel byggnads- och anläggningsarbetare).

DN:s analys av data från yrkesregistret visar att andelen kvinnor ökar i samtliga de tio yrkesgrupper som är mest mansdominerade (till exempel byggnads- och anläggningsarbetare och maskin- och motorreparatörer). Andelen män ökar i nio av de tio yrkesgrupper som är mest kvinnodominerade (till exempel kontorssekreterare och vård- och omsorgspersonal).

Det genomsnittliga lönegapet, alltså det på 86,8 procent, minskar långsamt år för år. Mellan 2005 och 2014 motsvarade minskningen 3,1 procentenheter.

En förklaring är att kvinnors löner ökat mer än mäns löner. Men den stora förklaringen ligger faktiskt i förändrade yrkesval. En analys som statliga Medlingsinstitutet gjorde i somras visade att två tredjedelar av förändringen beror på att könssegregationen på arbetsmarknaden har minskat.

– Det är alltså flera effekter som drar åt samma håll. Det är förstås en positiv utveckling, säger John Ekberg, statistikansvarig på Medlingsinstitutet.

Snickaren Carina Johansson ser flera fördelar med att få in fler kvinnor i mansdominerade yrken. Hon tror till exempel att arbetsmiljöskador på sikt kan minska om branschen hittar bra metoder för att underlätta tunga lyft. Där har kvinnor en nyckelroll.

– Det finns många hjälpmedel som vi inte använder oss av i dag. Jag tror att vi blir flitigare att använda oss av dem om vi blir fler tjejer i yrket. Jag önskar till exempel att våra betongsäckar blir 20 kilo i stället för 25 kilo. Jag tror att hälsan för oss allihopa skulle bli bättre, säger Carina Johansson.

Hon hoppas också att minskad könssegregation leder till att den typiska hårda jargongen bland manliga hantverkare minskar. I dag märker hon den tydligt.

– Det går lite upp och ner. Men ibland kommer det några rötägg och man får höra att kvinnor inte har i branschen att göra. ”Skulle en brud komma och bygga på mitt hus skulle jag be henne dra åt helvete – en klåpare har inte på mitt hus att göra”, har jag till exempel hört, säger Carina Johansson.

Fakta. Chefslöner
  • Bland chefer är löneskillnaderna fortfarande stora, i synnerhet inom näringslivet. I SCB:s yrkeskategori ”verkställande direktörer, verkschefer, med flera” motsvarar kvinnornas snittlön 79 procent av männens. Det finns inga tecken på förbättring de senaste åren.
  • När regeringen förra året satte löner på sina generaldirektörer hamnade männen i topp. Bara två av de tio högst betalda myndighetscheferna var kvinnor. Men inom det offentliga finns undantag. En kartläggning som tidningen Dagens Samhälle gjorde visar att kvinnliga kommunchefer och toppolitiker nu har bättre betalt än manliga. I snitt tjänar en manlig kommundirektör 81.100 kronor i månaden – en kvinnlig kommundirektör har 82 000 kronor.
  • Bilden beträffande landets chefer är alltså inte entydig.
  • Andelen chefer som är kvinnor har ökat i Sverige, både inom det offentliga och inom näringslivet. Fler kvinnor på chefspositioner lyfts ofta fram som argument för att få lönesättningen mer jämställd bland de anställda.
  • Det finns däremot inget stöd i forskningen för att kvinnor gynnas i lönesättningen av kvinnliga chefer, enligt Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU).
  • En annan vanlig föreställning är att kvinnliga chefer anställer fler kvinnor. Det finns inget som tyder på det heller, enligt IFAU.
Gapet större för inkomster
  • Den officiella statistiken kring jämställdheten på arbetsmarknaden bygger på en analys av lönen, inte på inkomsten. För de flesta av oss är ”lön” och ”inkomst” synonyma uttryck, men i statistik har definitionerna enorm betydelse. De är också viktiga för att förstå jämställdheten:
  • I begreppet ”lön” räknas timlöner och deltidslöner om till heltid. Lönen påverkas alltså inte av vab, övertid eller deltidstjänstgöring.
  • Begreppet ”inkomst” motsvarar det som vi verkligen tjänar. En person som arbetar deltid på 50 procent har alltså hälften så hög inkomst som lön.
  • Så vad har detta för betydelse? Jo, analyserar vi jämställdheten för inkomster i stället för löner så är gapet ännu större. En kvinna i yrkesverksam ålder hade år 2014 en årsinkomst på i snitt 264.140 kronor. Männen hade en årsinkomst på 338 176 kronor.
  • Förklaringen ligger i att kvinnor i större utsträckning än män arbetar deltid, gör större uttag av föräldraledighet, och så vidare.
  • Men även här sker en förändring mot allt mindre skillnader. Mellan 1987 och 2013 minskade andel kvinnor som arbetar deltid från 45 till 30 procent, enligt SCB.
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.