Mer än var tionde niondeklassare har inte fått godkänt i matte, svenska eller engelska. Andelen elever som har behörighet att börja gymnasiet är därför den lägsta på tio år. Nu varnar både Skolverket och Lärarnas riksförbund för att grundskolan underblåser klasskillnader.
- Jag blir oerhört upprörd när jag hör detta. Det här visar att skolan inte klarar av sitt uppdrag att minska klasskillnaderna i samhället, säger Metta Fjelkner, ordförande för Lärarnas riksförbund.
Preliminär statistik från Skolverket visar att 88,6 procent av eleverna som går ut nionde klass är behöriga att börja på gymnasiet. Mer än var tionde elev saknar därmed behörighet att börja på gymnasiet. Vilket är det sämsta resultat Skolverket uppmätt, sedan det mål- och resultatrelaterade betygssystemet infördes 1997/98.
- Det är alldeles för många. Staten har misslyckats med att sätta mål som går att uppnå. Skolor och kommuner har misslyckats med att individanpassa utbildningen och ge stöd till de svagaste, säger Per Thullberg, generaldirektör på Skolverket.
Störst problem har niondeklassarna med matematik - hela 8,5 procent av eleverna når inte målen. Per Thullberg påpekar att statistiken bygger på preliminära resultat, från 90 procent av niondeklassarna. Men han är orolig för att siffrorna speglar ökade skillnader mellan starka och svaga grupper i skolan.
- Risken är att den sociala bakgrunden slår igenom hårt i denna statistik. Då är det ännu värre. Samhället har en plikt att upphäva dessa skillnader genom skolan, säger Per Thullberg.
Lärarförbundet anser att vi nu resultatet av de stora besparingar som kommunerna gjorde i mitten och slutet av 90-talet.
- Dessa barn har fått betala ett högt pris för nedskärningarna som gjordes då. De måste få möjlighet att kompensera för den kunskap de förlorat, säger Metta Fjelkner, ordförande för Lärarnas riksförbund.
Både Skolverket och Lärarförbundet välkomnar regeringens planer på att återinföra speciallärarutbildningen.
- Det är jättebra, problemet är bara att det tar tid att utbilda lärare. Därför måste vi ta tag i de här problemen redan nu, säger Metta Fjelkner.
Hon anser att kommunerna "slarvat" med att följa skollagen.
- 20 procent av lärarna i svensk grundskola är obehöriga och åtta procent av eleverna i årskurs åtta undervisas i matematik av lärare som inte har en enda eftergymnasial poäng i matematik. Då får man det här resultatet, säger Metta Fjelkner, ordförande för Lärarnas riksförbund.