Regeringens miljardsatsning på nya poliser har blivit ett fiasko. Färre brott klaras upp och det tar allt längre tid för polisen att rycka ut. Det visar en granskning som DN har gjort.
I somras fick Sverige sin 20.000:e polis, en anställning föranledd av en av de största satsningarna på rättsväsendet någonsin. Tillskottet på 3.000 poliser har varit regeringens starka kort och fick stort utrymme i valrörelsen år 2006. Målet: Fler brott skulle klaras upp och tillgängligheten förbättras.
Men Dagens Nyheters granskning visar att effekterna av miljardsatsningen i princip uteblev. De redan låga uppklarningsprocenten har i de flesta fall blivit ännu lägre.
Andelen ekonomiska brott som klaras upp har exempelvis sjunkit från 30 till 7 procent mellan 2006 och 2010. Och bland stölder och inbrott får fortfarande 39 av 40 brott aldrig någon lösning. Med uppklarning menas att en åklagare beslutat om åtal, eller att en misstänkt fått ett strafföreläggande eller åtalsunderlåtelse.
Samtidigt – mellan 2006 och 2010 – fick polisorganisationen 3,4 miljarder kronor mer i anslag i statsbudgeten. Under perioden har antalet anställda poliser gått från 17.423 till 20.292 personer.
– Signalerna om bristande polisiär effektivitet är oerhört starka. Det har helt enkelt inte blivit bättre, säger Jerzy Sarnecki, professor i kriminologi vid Stockholms universitet.
Polisen verkar heller inte ha blivit mer tillgänglig. Dagens Nyheter har gett Rikspolisstyrelsen i uppdrag att räkna på hur snabbt polisen rycker ut på larm. Klockslaget när en händelse anmäls, exempelvis genom ett 112-samtal, har jämförts med tiden när polisen kom till brottsplatsen. Beräkningarna som sträcker sig tillbaka till 2007 visar att polisen dröjer allt längre tid för att rycka ut.
Vid nästan två av tre våldtäktslarm förra året – 65 procent – tog det polisen längre tid än 15 minuter att rycka ut. Tre år tidigare låg samma siffra på 60 procent.
– ”Polis-på-plats-tid” är ett mycket adekvat mått. Det talar verkligen om vad polisen gör. Satsningen på nya poliser har inte varit så genomtänkt, säger Jerzy Sarnecki.
Han är kritisk mot att det inte fanns en plan för de nya poliserna. Förändringar borde ha gjorts mer långsiktigt, enligt Sarnecki.
– Om man trycker ut väldigt många nya poliser på kort tid så ser det politiskt förtjusande ut. Förloraren är polisens effektivitet. Om man helt plötsligt får en kraftig anstormning av nya poliser går det inte på ett systematiskt sätt att integrera dem i verksamheten.
Sedan 2006 har antalet polisanmälningar ökat och med dem även antalet ärenden som skickas vidare till åklagare. Det är först när siffrorna jämförs med varandra som man kan se att polisen inte blivit bättre på att klara upp brott. Uppklarningen är sämre för samtliga elva brottskategorier.
Rikspolisstyrelsen har avböjt att kommentera DN:s granskning, eftersom de ”vill vänta tills regeringen tagit del av statistiken”.