Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Sverige

Fler unga ska utvisas till Afghanistan

Migrationsverket planerar för fler utvisningar till Afghanistan de kommande åren.

Kjell-Terje Torvik, verkets sambandsman i Kabul, har dubbla känslor inför upptrappningen.

– Jag har full förståelse för människor i Sverige som tycker det är inhumant att utvisa människor till Afghanistan, säger han.

Luften är så mycket klarare i Örebro, berättar Kjell-Terje Torvik. DN träffar honom i hemstaden, där han tillfälligt är tillbaka efter sina första sex veckor som sambandsman i Afghanistans huvudstad Kabul.

– Där ligger utsläppen som ett lock över staden, säger han.

Kjell-Terje Torviks uppgift är att se till att processen fungerar när människor ska skickas till Afghanistan från EU-länder, där de fått avslag på sin asylansökan eller valt att dra tillbaka den. Han har själv inte direkt kontakt med de som utvisas, men gör studiebesök hos de organisationer som bland annat erbjuder boende under en kortare tid efter att man skickats till landet. Och det är en process som fungerar bra, enligt Kjell-Terje Torvik.

– Nu har jag bara varit där i sex veckor. Men mellan flygplatsen och det tillfälliga boendet har allt fungerat vad jag har sett. Jag ska inte säga att det inte funnits några som fallit mellan stolarna – vi har fått rapporter om att personer inte fått stöd. Men det är jättesvårt för oss att utvärdera de muntliga uppgifterna.

Kjell-Terje Torvik kallar Afghanistan för "ett av världens värsta länder" och flera rapporter, bland annat från FN, stöder den synen. Migrationsverkets senaste rättsliga ställningstagande slår fast att det råder väpnad konflikt i nästan alla Afghanistans provinser, att de lokala myndigheterna oftast har kontroll över distriktens centralorter, men att läget kan förändras snabbt. Verket räknar inte med att de som skickas till landet kan skyddas.

Kjell-Terje Torvik förflyttar sig mellan de olika platserna i Kabul i en bil som ett säkerhetsteam skjutsar honom i. Han kan över huvud taget inte röra sig fritt i staden.

– Det är den bedömningen som görs med tanke på hotbilden mot västerländska diplomater. Det finns en direkt hotbild mot oss eftersom vi är legitima mål.

Vi ökar kapaciteten - i stället för att prata om hundratal så pratar vi om tusentals som återvänder till Afghanistan.

Förra året tecknades ett återvändandeavtal mellan Sverige och Afghanistan, som gör det möjligt att utvisa personer med tvång till landet. Den första chartrade tvångsutvisningsflighten gick i december förra året och i år planeras fyra flighter till, enligt gränspolisen. Den första i mars. Även de som skickas till Afghanistan frivilligt efter avslag på sin asylansökan väntas bli fler.

– Den största förändringen nu blir att vi ökar kapaciteten - i stället för att prata om hundratal så pratar vi om tusentals som återvänder till Afghanistan. Men hur många det blir de närmsta åren – 3.000 eller 15.000 – är omöjligt att säga, säger Kjell-Terje Torvik.

Den senaste tiden har det kommit rapporter om ensamkommande med medborgarskap i Afghanistan och som efter beslut om att skickas dit – eller av rädsla inför ett sådant beslut – tagit sina liv.

– Det är skittragiskt att man ser en sådan utveckling. Hela diskussionen om den problematiken är något som måste föras av de som är insatta på området. Mottagandet av barn är ett område för sig, jag är en kontorsråtta med liten insikt.

Men det handlar väl inte bara om mottagandet utan även om återvändande?

– Det här är tyvärr ingen ny företeelse. Man har haft rapporter om ensamkommande barn och även vuxna som har varit väldigt desperata inför att återvända. Och man hamnar i en väldigt svår sits när man konfronteras med någon som säger att "jag vill ta livet av mig, för jag vill inte återvända". Det är diskussion som förs då och då, med både barn och vuxna.

Varför tror du att detta förekommer bland ensamkommande från just Afghanistan?

– Vi vet ju att de flesta unga som kom 2015 var från Afghanistan. Jag tror att situationen skulle kunna se annorlunda ut om lärare och socialtjänsten hade känt sig mer trygga med vilken information man kan ge om asylprocessen. Men om det skulle kunna förebygga självmord kan jag inte säga.

Kjell-Terje Torvik är 41 år gammal och har arbetat i närmare 15 år med ensamkommande och utvisningar i Sverige. Han säger att det är tungt att se den sociala misären i Kabul, men att det samtidigt är ett samhälle som rullar på. Från bilfönstret ser han människor som lever sina liv. Barn som samlar och säljer plast, men också kvinnor i hijab med fina väskor och stora lyxbilar som rullar på vägarna. Han är fast besluten om att bidra till något konstruktivt i sin roll i Kabul.

– Det är en blandad känsla av att ha möjligheten att utveckla en verksamhet som är väldigt komplicerad, och samtidigt en känsla av ”vad är det jag sysslar med?”. Att vara en del av något som är viktigt, men samtidigt så känner man att man är någon som utsätter människor för något som man inte vill bli utsatt för.

Det han kan bidra till, säger Kjell-Terje Torvik, är att se till att det finns strukturer som fungerar – att alla parter är informerade och att ankomsten till Kabul är ordnad. Av de som utvisades med charterfighten i december säger Kjell-Terje Torvik att alla de som ansökt om att få Migrationsverkets etableringspaket fick det. Den som reser frivilligt kan söka ett kontantstöd på 30.000 kronor. Den som blivit tvångsutvisad kan söka ett integreringsstöd, där hjälp ges med bland annat tillfälligt boende och att hitta utbildning.

– Tanken med integreringspaketet är att du ska få en mer personlig handledning. Så du får hjälp och vägledning med boende eller staden du vill åka till.

Många unga med medborgarskap i Afghanistan är uppvuxna i Iran och reser dit när de kommit till Kabul. Men det är en svår resa att göra, där den som inte har visum varken har tillstånd att ta sig över landsgränsen eller att leva i Iran.

Foto: Andrea Brask

Man brottas med hjärta och hjärna. Hjärtat säger en sak och hjärnan en helt annan ibland.

När den som utvisas till Afghanistan kliver genom passkontrollen i Kabul upphör Sveriges ansvar. Det finns ingen laglig möjlighet att följa enskilda individer. Men Kjell-Terje Torvik får rapporter om vad som händer med en grupp människor under deras första veckor efter utvisningen – hur många som stannar på det tillfälliga boendet och när de reser vidare. Men det gäller bara de som är en del av Migrationsverkets integreringsprogram, något som till exempel den som blivit utvisad för brott inte har rätt till.

– Även om det är många som tycker det är fel att utvisa någon till Afghanistan så finns det fortfarande en folkvilja att vi ska ha det här systemet, där man tittar på varje enskild individ. Man brottas med hjärta och hjärna. Hjärtat säger en sak och hjärnan en helt annan ibland, säger Kjell-Terje Torvik.

Är det så för dig?

– Ja, ibland så är det så. Man kan ibland känna att det känns fel. Men om jag med förnuftet skulle känna att det är fel så skulle jag inte kunna jobba med det jag gör, för då skulle jag slitas itu. Och då skulle jag ljuga för mig själv.

Läs mer: Ensamkommande ska få bättre skolgång

Fakta. Utvisningar till Afghanistan
  • Under 2016 sökte nästan 3.000 personer med afghanskt medborgaskap asyl i Sverige. Drygt 12.000 asylärenden med afghanska medborgare avgjordes. 45 procent av dem fick bifall.
  • I början av februari fanns det nästan 37.000 personer med afghanskt medborgarskap inskrivna i Migrationsverkets mottagningssystem.
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.