Fler våldsbrott sätter press på tingsrätterna

Publicerad 2012-01-26 07:18

Grafik: Anna-Lena Lindqvist Sedan 2005 har antalet brottsmål stigit med nästan en tredjedel.

  • Skriv ut
  • Öka textstorlekMinska textstorlek
  • Rätta artikeln

Den grova brottsligheten har ökat belastningen på svenska domstolar. Sedan år 2005 har antalet brottmål stigit med nästan en tredjedel. Det är framför allt misshandel, våldtäkter och andra brott riktade mot person som har ökat.

– Den tunga kriminaliteten har bidragit till att det blir fler stora och tidskrävande mål. Vår arbetsbelastning har blivit tuff, säger Barbro Thorblad, generaldirektör för Domstolsverket.

På senare tid har flera stora rättegångar uppmärksammats i medier. I Södertälje tingsrätt pågår sedan 15 november i fjol den stora rättegången mot ett tiotal medlemmar i det så kallade Södertäljenätverket. Brotten gäller tre mord, flera fall av utpressning, övergrepp i rättssak, olaga hot med mera. Rättegången väntas pågå in i april i år.

Nyligen dömdes en man i Stockholms tingsrätt för grova folkrättsbrott till livstids fängelse. Den rättegången pågick i flera månader.

För att få de utdragna målen att fungera krävs ofta två domare, vilket ytterligare ökar belastningen.

Det är de här stora målen som har ökat arbetsbördan på domstolarna. Ökningen av antalet mål har pågått under en lång tid. År 2005 kom det in drygt 69 000 brottmål till landets tingsrätter. I fjol kom över 90 000 brottmål in.

År 2011 var ändå första gången på länge som det totala antalet brottmål minskade. Men det berodde på att enkla bötesmål, exempelvis fortkörningar, har minskat.

Däremot fortsätter mål som gäller brott mot person att öka. Det kan handla om mord, utpressning, våldtäkt, kvinnofridskränkning eller misshandel.

Skälet till ökningen är framför allt att både nuvarande borgerliga och den dåtida socialdemokratiska regeringen har ökat anslagen kraftigt till polis och åklagare. Det leder sedan till att fler brott hamnar i domstol och att fler personer så småningom ska avtjäna straff.

Domstolarna har också fått ökade resurser, men inte lika mycket som de andra i rättskedjan.

Polisen har sedan år 2003 fått ökade anslag med 22 procent och åklagarna med 23 procent. Anslagen till domstolarna ökade under samma period med 6 procent, enligt en rapport från Riksrevisionen. Beräkningarna är gjorda efter att pris- och löneökningar har dragits bort.

Rapportens slutsats är att det finns flera brister i rättskedjan och att regeringen inte har lyckats effektivisera arbetet, trots att kritiken har funnits under lång tid.

Barbro Thorblad menar att domstolarna i dag är effektivare men betonar att rättssäkerheten måste upprätthållas i rättssalarna.

– Det finns gränser för hur mycket vi kan effektivisera oss. Vi förväntas arbeta både snabbt och med hög kvalitet, säger hon.

Hon räknar med att det går att hålla budgeten det här året, men att pengarna i framtiden inte kommer att räcka för till det som domstolarna behöver göra.

Utöver alla brottmål hanterar tingsrätterna även tvistemål. Det kan handla om företag som strider om betalning för fakturor eller föräldrar som strider om vårdnaden av barn. Även de målen har ökat kraftigt, från 65 000 år 2005 till 82 000 i fjol.

Just 2011 minskade tvistemålen, men de väntas öka igen när konjunkturen blir sämre. Då brukar framför allt tvister om betalningar öka.

– Vi har kontinuerlig kontakt med regeringen om våra framtida behov, säger Barbro Thorblad.

(Vad ar Twingly?)

Visar 1-10 (av totalt 1).

Mer från förstasidan

Webb-TV

”Inte viktigt att ta ut fastighetsskatt”

Flera nya ansikten i Löfvens lag. Magdalena Andersson, nu överdirektör på Skatteverket, blir ny ekonomiskpolitisk talesperson.

DN:s Maria Crofts om laget: ”Löfven kopierar Reinfeldt”.

Foto: Scanpix Vasaloppet 2011.

Motionstrenden ger nytt rekord

Just nu laddar tiotusentals skidåkare för Vasaloppsveckan och det ser ut att bli nytt deltagarrekord i år igen. Inleds på fredagen.

Våren här lagom till sportlovet. Korta vintern är redan slut.

Läget i trafiken. Håll stenkoll på Trafikverkets specialsida.

Rakning av katt polisanmäld

Bortsprungen katt kom hem hårlös. Nu har matte, en kvinna från Hylte, polisanmält djurplågeriet.

Foto: Alamy

Fick vänta ett år på cancerbehandling

Kvinna fick besked om bröstcancer. Sedan tog det ett år till att hon remitterades vidare. Onödigt lidande, konstaterar Socialstyrelsen.